Inför den europeiska logopedidagen 6 mars passar vi på att skriva extra mycket om dysfagi/sväljsvårigheter.
Grafik: Jessica Anerfält/Svenska Logopedförbundet
Informationen är hämtad från Swallowing Disorder Foundation:
Hos ungdomar med sväljsvårigheter är det vanligt att svårigheterna funnits redan tidigare i barndomen, till exempel som ett delsymptom vid cerebral pares eller andra funktionsnedsättningar men en annan orsak till sväljsvårigheter i äldre barndom/tonår kan vara att man varit med om en kvävningsincident där man satt i halsen kraftigt i samband med matintag. Det kan leda till sväljningsrädsla, att barnet/ungdomen inte längre vill äta livsmedel som de tidigare ätit utan problem. Begränsningarna kan i vissa fall leda så långt som till undernäring och risk för uttorkning.
Refluxbesvär kan också leda till sväljsvårigheter hos ungdomar såväl som hos vuxna.
Hos vuxna beror sväljsvårigheterna oftast på olika former av skador på nervsystemet eller på cancer i huvud och hals. Skador i nervsystemet kan bero på sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom, Alzheimer, ALS eller MS. Ibland kan sväljsvårigheter/dysfagi vara det första symptomet på neurologisk sjukdom. Skallskador och stroke kan också leda till dysfagi. Upp till två tredjedelar av strokedrabbade får även sväljsvårigheter och för denna patientgrupp föreligger ökad risk för aspirationspneumoni, det vill säga lunginflammation till följd av att man sväljer fel.
Personer som behandlats för cancer i huvud och hals får ofta sväljsvårigheter, dels för att cancern kan drabba exempelvis tunga, svalg eller struphuvud, som är vitala för ätande och sväljning, dels för att strålbehandlingen kan göra vävnader mindre flexibla, vilket försvårar den fina koordination som krävs för säker och effektiv sväljning.
Logopeder är experter på sväljfunktion och kan diagnostisera och behandla sväljsvårigheter.
Logopeden fixar biffen!
Diskussion