Utvärdering av omställningen till en god och nära vård

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Rapport 2025:1; logopeden.se 2025-04-07:

Omställningen till en god och nära vård pågår och vikten av att satsa på primärvården har länge diskuterats. Hela hälso- och sjukvårdssystemet behöver ställas om och regeringens satsning på en god och nära vård har bland annat innefattat lagändringar och stimulansmedel till regionerna. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har på regeringens uppdrag utvärderat omställningen och den samlade bilden är att inget av omställningens mål är uppnått ännu.

Bakgrund

I januari 2018 tog regeringen initiativ till en omställning av hälso- och sjukvården, där primärvården ska bli den tydliga basen och första linjen i hälso- och sjukvården. Primärvården ska samspela med den övriga hälso- och sjukvården och socialtjänsten och omställningen ska leda till att patienterna får en god, nära och samordnad vård, att patienterna är delaktiga utifrån sina förutsättningar och preferenser och att hälso- och sjukvårdens resurser används mer effektivt. Regeringen beskriver omställningen som en primärvårdsreform som ska gå från ett sjukhustungt system till ett system där primärvården är navet i vården.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys utvärderar omställningen ur tre perspektiv: patienterna, de
yrkesverksamma och systemet och nyligen publicerades deras slutrapport.

Utredningens huvudsakliga slutsatser

I utredningen konstateras att även om man kan se små förändringar för vissa mål, har inget av omställningens mål helt uppnåtts. En del av målen är så otydligt beskrivna att måluppfyllelsen inte kan bedömas.

Trots att mycket arbete med omställningen pågår, verkar den främst ha resulterat i olika avgränsade projekt som inte på ett tydligt sätt bidrar till en omstrukturering av primärvården. Det saknas en tydlig beskrivning av det överordnade syftet med omställningen och vad den egentligen innebär, vilket medför att tolkningarna varierar. Olika aktörer har olika fokus, vilket försvårar ett tydligt genomslag av omställningen till en god och nära vård.

Omställningen till en god och nära vård har medfört ett ökat fokus på insatser som rör förebyggande och hälsofrämjande arbete och personcentrering, samt en förbättrad samverkan mellan regioner och kommuner. Dock har man inte kunnat hitta tydliga tecken på att omställningen har påverkat patienters erfarenhet av vården. Utredningen bedömer att den uteblivna måluppfyllelsen i hög utsträckning beror på att verksamheterna inte har fått de resurser som krävs för att genomföra förändringarna. Det saknas också en helhetssyn kring hur olika delar av vården ska samverka, i synnerhet hur olika resurser ska prioriteras mellan olika delar av vården.

Omställningen har inte fått något tydligt genomslag i regionernas styrning. Exempelvis har det inte skett några tydliga förändringar i vårdcentralernas uppdrag eller resurstilldelning. Dessutom anser utredningen att det obligatoriska vårdvalet i primärvård delvis kan ara ett hinder för att nå omställningens mål. Vårdvalet kan exempelvis försvåra samverkan.

Omställning i kommunal hälso- och sjukvård

Ett område i slutrapporten som är lite extra intressant att dyka ner i är kommunal hälso- och sjukvård, inte minst eftersom en av Logopedförbundets fokusfrågor är tillgång till logoped inom äldreomsorgen och eftersom vi vet att det finns stora brister i tillgång till logoped inom exempelvis LSS-boenden. Fler patienter får vård inom kommunal hälso- och sjukvård och insatsernas komplexitet verkar ha ökat de senast 5-10 åren, exempelvis genom att patienterna har komplexare vårdbehov vilket delvis verkar vara en konsekvens av kortare vårdförlopp inom slutenvården.

Utredningen har bland annat genomfört en enkät samt intervjuer med medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) och medicinsk ansvariga för rehabilitering (MAR). MAS och MAR upplever det egna uppdraget som tydligt men det uppstår otydligheter i ansvarsfördelningen gentemot regionen. MAS och MAR anser att samverkan med vårdcentralerna fungerar bäst, medan samverkan med psykiatrin har störst brister. När det gäller patientgrupper upplevs samverkan fungera bäst för personer på särskilt boende för äldre och betydligt sämre för personer på LSS-boenden och socialpsykiatriska boenden.

I enkäten ställdes frågor kring hur MAS och MAR upplever tillgången till kompetens och vilka yrkesgrupper som skulle behövas inom den kommunala hälso- och sjukvården. Enligt dem är det framför allt tillgången till undersköterskor och sjuksköterskor som behöver stärkas. Ett prioriterat område är att stärka omsorgspersonalens kompetens, och i vissa fall även språkliga färdigheter. Det var 64 % av svarande som ansåg att man behövde fler fysioterapeuter, 61 % vill se fler arbetsterapeuter och 47 % ser ett tydligt behov av stärkt dietistkompetens. De 31 % som angav “annan yrkesgrupp” fick möjlighet att specificera sitt svar och här handlade det framför allt om kuratorer, logopeder och stärkt tillgång till läkare.

Utredningens rekommendationer

Utredningen lyfter fram att omställningen till en god och nära vård är relevant och behövs för att kunna möta framtidens vårdbehov. För att omställningen ska få genomslag krävs dock en samlad och tydlig styrstrategi. Utredningen menar att regeringens idé om att gå från ett sjukhustungt system är för vag och oprecis. Regeringen har enbart till del preciserat målen, vilket bidrar till otydlighet om vad som ska uppnås. Utredningen anser att målet om en stärkt primärvård är mest centralt och det som först måste förverkligas innan övriga mål kan uppnås.

Utredningen uppmanar därför regeringen att förtydliga och utveckla den statliga styrningen av omställningen till en god och nära vård. Man uppmanar regeringen, regionerna och kommunerna att säkerställa en tydligare styrning från nationell till regional och kommunal nivå, att stärka primärvårdens förutsättningar och att stärka uppföljningen av primärvården och omställningen.

Läs hela rapporten!

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Rapport 2025:1

Läs också: