Utvärdering av BEST, metod för förskolebarn med språkliga svårigheter

International Journal of Language & Communication Disorders (2023):

Anastasia Trebacz med kollegor publicerade i slutet av 2023 en pilotstudie där man utvärderar behandlingsmetoden BEST (building early sentences therapy). Grunden till BEST är så kallade usage-based teorier om språk och behandlingen syftar till att stötta barn i förskoleåldern att förstå och producera kortare meningar.

Bakgrund

Man rekommenderar tidiga insatser till barn med språkliga svårigheter men det finns relativt få välbeprövade behandlingsmetoder. I befintliga metoder är den teoretiska grunden ofta svag och man har heller inte utvärderat vilka beståndsdelar i interventionen som faktiskt gör skillnad. Trebacz med kollegor genomförde därför en så kallad kvasiexperimentell studie där man ville undersöka de aktiva beståndsdelarna i BEST. BEST är en manualbaserad intervention med standardiserat material.

Upplägget i BEST är att den språkliga input som barnet får på olika sätt manipuleras för att på så sätt nyttja de kognitiva mekanismer som enligt usage-based teorier (se även konstruktionsgrammatik) om språkutveckling (Tomasello, 2003) främjar utvecklingen av abstrakta språkliga representationer. Exempel på sådana kognitiva mekanismer är förmågan att tolka andras intentioner, kulturellt lärande, schematisering, kategorisering och förmågan att göra analogier. Det är väldokumenterat att dessa aspekter verkar fungera annorlunda hos barn med språkstörning eller risk för språkstörning.

Metod

Deltagarna i studien var 48 barn mellan 3;5 och 4;5 år med nedsatt expressiv och/eller impressiv förmåga, definierat som ett resultat ≤ 16 percentilen på New Reynell Developmental Language Scales (NRDLS). Man ville ta reda på om teckenstöd skulle kunna vara en aktiv beståndsdel i behandlingen. För att göra det möjligt att markera morfologiska aspekter användes Paget Gorman Signed Speech samt systemet Makaton (det senare motsvarar ungefär svenskans TAKK). BEST utformades ursprungligen för att endast använda Paget Gorman-systemet, men eftersom barnen redan var vana vid Makaton så valde man att kombinera dessa båda teckensystem. I Makaton finns dock inte möjligheten att markera morfologiska aspekter.

Man ville också ta reda på om BEST är mer effektiv än sedvanliga insatser. Därför lottades deltagarna till antingen BEST med teckenstöd, BEST utan teckenstöd eller sedvanliga stödinsatser via skolan/förskolan. De flesta barn fick nämligen insatser via lärare individuellt eller i små grupper korta stunder dagligen. Klassrumsbaserade insatser inkluderade även visuellt stöd, teckenstöd och språkligt fokuserad undervisning.

Som utfallsmått användes NRDLS standardpoäng för såväl produktion som förståelse samt mått som berörde barnens förmåga att producera målstrukturerna som var aktuella i behandlingen.

Hur går behandlingen till?

Behandlingsupplägget i BEST består av 16 tillfällen à cirka 15-20 minuter två gånger i veckan. Interventionen kan levereras individuellt eller i grupper om maximalt sex barn. Träningen innebär en progression från satser med ett argument, exempelvis AGENT + ACTION, till tre argument (AGENT + ACTION + PATIENT + BENEFACTIVE). För varje argumentstruktur används ett antal verb som man vet att barn tillägnar sig tidigt (detaljerad information om behandlingsupplägget finns i originalartikeln, som är fritt tillgänglig). Föräldrarna fick material för att uppmuntra dem att använda målstrukturerna i sin egen språkproduktion för att öka inputen för barnen.

Resultat

BEST stärkte expressiv förmåga

BEST med teckenstöd var signifikant mer effektivt än sedvanliga insatser för expressivt språk men inte för förståelse. De goda resultaten för språkproduktion höll i sig även vid en uppföljande mätning 6 veckor efter avslutad intervention. Extra lovande är att man såg en stor positiv effekt av BEST med teckenstöd på Reynell-standardpoäng, eftersom det indikerar att insatsen kan accelerera språkutvecklingen och att de tränade förmågorna generaliseras till icke-tränade meningar. Det styrker också forskarnas hypotes om att interventionsmetoden inte bara hjälper barnet att träna in språkliga konstruktioner utan potentiellt också förändrar barnens underliggande abstrakta representationer. Även BEST utan teckenstöd var mer effektivt än sedvanliga insatser. Forskarna konstaterar att det den aktuella studien ger ytterligare stöd för att teckenstöd definitivt inte hindrar språkutvecklingen.

Brist på effekt för språkförståelse

Det kan tyckas motsägelsefullt att forskarna inte såg resultat av BEST på impressiv förmåga. En möjlig förväxlingsfaktor är att små barns resultat på språkförståelsetest som exempelvis Reynell potentiellt påverkas av andra faktorer utöver språkförståelse, exempelvis uppmärksamhet, minne och andra exekutiva funktioner. Nollresultaten vad gäller språkförståelse ligger dock i linje med flera studier som också har visat bristande effekt och bristande carry-over till icke-tränat språkligt material när det gäller impressiv förmåga. Författarna lyfter dock att denna pilotstudie inte har tillräckligt många deltagare för att kunna dra definitiva slutsatser.

Sammantaget visar alltså pilotstuden av Trebacz och kollegor på lovande resultat som behöver följas upp i en större randomiserad kontrollerad studie.

Läs hela artikeln!

Trebacz, A., McKean, C., Stringer, H. & Pert, S. (2024) Piloting building early sentences therapy for pre-school children with low language abilities: An examination of efficacy and the role of sign as an active ingredient. International Journal of Language & Communication Disorders, 59, 1128–1151. OPEN ACCESS

Läs också:

Tomasello, M. (2003). Constructing a language: A usage-based theory of language acquisition. Harvard Univ. Press.