Utredning om bristande likvärdighet i förskolan

Regeringen.se 2026-06-16:

I mitten av juni publicerades Betänkande av Utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola (SOU 2026:37). Utredningen föreslår lagstadgat maxtak för barngruppernas storlek och anser att obligatorisk förskola för vissa barn inte kan anses utgöra en genomförbar åtgärd.

Kvalitet och vetenskaplig grund

Utredningen pekar bland annat på att det saknas en definition av vad som kännetecknar god kvalitet i förskolan och det är otydligt hur kvalitet ska mätas och följas upp. Därför föreslår utredningen att Skolverket ska ta fram stödmaterial som beskriver vad god kvalitet i förskolan är och hur den kan utvecklas, upprätthållas och mätas. Man föreslår att förskolans vetenskapliga grund ska stärkas genom att Skolforskningsinstitutet finansierar tvärsektoriell förskoleforskning samt arbetar med att göra forskningsresultat tillgängliga för beslutsfattare och för yrkesverksamma i förskolan.

Barngrupper, personaltäthet och språkkompetens

Svenskans roll i förskolan föreslås stärkas genom ändringar i skollagen ochutredningen föreslår också att huvudmannens ansvar när det gäller att säkerställa tillräckliga kunskaper i svenska hos förskolans personal förtydligas. Utredningen vill se en nationell reglering i skollagen av barngruppernas storlek i linje med de riktmärken som existerar idag men som inte följs, det vill säga 12 barn per grupp i åldrarna 1-2 år samt i åldersblandade grupper 1-5 år, och 15 barn per grupp i åldrarna 3-5 år. I skollagen vill man också att det ska finnas regler för personaltäthet. Regeringen föreslås tillsätta ännu en utredning för att utarbeta en nationell strategi för förskolans kompetensförsörjning, med särskilt fokus på hur man kan säkerställa kompetensförsörjningen till förskolor med mer utmanande förutsättningar.

Avråder från obligatorisk förskola

I utredningens uppdrag ingickatt föreslå obligatorisk förskola för barn som inte får tillräcklig exponering för svenska i sin hemmiljö. Utredningen menar att en sådan verksamhet inte är att rekommendera och presenterar flera alternativ för att öka närvaron i förskolan och för att stärka det språkutvecklande arbetet. Det kan särskilt nämnas att utredningen inte använder begreppet “språkförskola” med hänvisning till att det är en verksamhet för barn med språkstörning, även om politikerna återkommande använder denna term.

Det finns betydande rättsliga utmaningar med att införa ett obligatorium för vissa barn och utredningen konstaterar att eftersom kvaliteten i svensk förskola inte är likvärdig saknas förutsättningar för att införa en obligatorisk förskola för vissa barn. Inskrivningsgraden är redan är mycket hög och att det kanske snarare är barnens faktiska närvaro i verksamheten som man ska titta närmare på. Utredningen menar också att allmän förskola om 15 timmar i veckan inte ger praktiska förutsättningar för hög närvaro och föreslår därför en utökning till 25 avgiftsfria timmar för alla barn över tre års ålder.

Istället för ett obligatorium pekar utredningen på att särskilda språkstärkande arbetssätt behöver utveckas och man föreslår därför en försöksverksamhet där sådana insatser kan prövas ut och utvärderas. Utredningen föreslår dessutom att hemkommunen ska se till att alla barn som är folkbokförda i kommunen ska genomgå en språkbedömning det år barnet fyller tre år, i syfte att avgöra om barnet har behov av språkutvecklande stöd i svenska. Barn som identifieras via bedömningen, som enligt förslaget ska tas fram av Skolverket, ska tilldelas en förskoleplats.

Signe Tonér