Dagens Medisin 2021-03-05, Norsk logopedlag, Afasiförbundet i Norge:
Den norska logopedutbildningen problematiseras i ett debattinlägg i den norska versionen av Dagens Medicin.
Bakgrund
I december 2020 kom ett förslag om att införa ett krav på obligatoriska logopeder i norska kommuner upp i Stortinget. Sedan 2018 krävs det att alla norska kommuner har läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, barnmorska och helsesøster (sjuksköterska med inriktning på hälsofrämjande insatser för barn och unga 0-20 år och deras familjer). Sedan förra året är det även obligatoriskt med arbetsterapeut, psykolog och tandläkare, men logopeder är ännu inte en obligatorisk yrkeskategori.
Logopedbrist
Det norska Afasiförbundets kartläggning från 2019 visade att tillgången på logopeder inte är likvärdig, varken sett till logopeder i offentlig (kommunal) eller privat regi. Afasiförbundet menar att kompetensbristen är särskilt stor vad gäller afasi, röstbesvär och dysfagi och trycker på vikten av att tillräckligt många logopeder utbildas för att möta behoven, inte minst hos en åldrande befolkning. Afasiförbundet i Norge anser också att logopeder bör auktoriseras som hälso- och sjukvårdspersonal, motsvarande den svenska legitimationen, för att säkra kvaliteten och för att göra logopeder till en naturlig del i multiprofessionella team.
Påbyggnadsutbildning utan nationell standard
I Norge är logopedutbildningen en tvåårig påbyggnadsutbildning på masternivå. Logopedutbildning på grundnivå saknas således och masterprogrammen ser lite olika ut beroende på lärosäte. Utbildningen ges vid pedagogisk eller humanistisk fakultet. Behörig till utbildningen är exempelvis den som har en kandidatexamen i specialpedagogik, fysioterapi eller folkhälsovetenskap. På någon av studieorterna krävs även arbetslivserfarenhet från relevant yrke, exempelvis förskollärare eller socionom, och på ytterligare något lärosäte krävs lärarexamen eller examen i specialpedagogik för att anses behörig.
Förbättra logopedutbildningen
Joanna Lignell, svensk logoped verksam i Norge, menar att variationen i norskutbildade logopeders grundläggande kompetens är stor och att utbildningstiden är för kort för att ge tillräckliga kunskaper att möta alltifrån svårt sjuka patienter i intensivvård till hälsofrämjande insatser i primärvården.
Lignell skriver bland annat i sitt debattinlägg i Dagens Medisin (vår översättning): “Dagens utbildning är förhållandevis kort och saknar solid grund i biomedicin, fysiologi och psykologi jämfört med internationell standard. En profession som förväntas behandla patienter med språk-, tal-, kognitions-, kommunikations- och sväljsvårigheter inom hälso- och sjukvård behöver ha bred medicinsk kompetens för god evidensbaserad praktik.”
Lignell ifrågasätter om en auktorisation av logopeder är lösningen på problemet och menar att utbildningen behöver förlängas och standardiseras. Annars är risken att norska patienter inte får tillräckligt bra logopedinsatser.
Signe Tonér
Diskussion