Socialstyrelsen 2024-02-19:
Socialstyrelsen har nyligen publicerat uppdaterade nationella riktlinjer för vård och stöd till personer med adhd och autism. Liksom tidigare ligger fokus på tidiga insatser och individanpassad diagnostik.
Uppdatering efter remissrunda
Den första versionen av riktlinjerna publicerades hösten 2022 och nu har sammanlagt 13 nya rekommendationer tillkommit efter en remissrunda med synpunkter från närmare 500 intressenter.
Kommunikativt och kognitivt stöd
I riktlinjer lyfter man nu fram olika former av kognitivt och kommunikativt stöd, både för personer med mindre och större behov. Kommunikativt och kognitivt stöd till personer med autism ges prioritetsgrad 2 i riktlinjerna, medan kognitivt stöd till personer med adhd ges prioritetsgrad 3. Stöd ska kunna ges även vid misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, diagnos ska alltså inte krävas för att få tillgång till exempelvis kommunikationshjälpmedel.
I riktlinjerna anges också att kommuner och regioner kan behöva mer personal som kan arbeta med kognitivt och kommunikativt stöd och att det kan bli aktuellt att anställa arbetsterapeuter och logopeder för att säkerställa att lämplig kompetens finns i organisationen.
Kvalitet i utredningar
Socialstyrelsen betonar vikten av att genomföra neuropsykiatriska utredningar noggrant och att utredningarna också kopplas till lämpliga insatser. Logopeder omnämns tydligare om exempel på en yrkesgrupp som bör kunna ingå i utredningsteam vid behov, jämfört med den förra versionen av riktlinjerna.
Adhd-utredningar som enbart använder datoriserade uppmärksamhetstester ska inte användas vid misstänkt adhd.
– Bristfälliga utredningar riskerar att leda till fel insatser och att resurser tas från de med störst behov, säger Evelyn Andersson, projektledare på Socialstyrelsen.
Personer med komplexa behov behöver prioriteras
Socialstyrelsen identifierar också en risk för att personer som har mer komplexa behov eller svårare problematik behöver prioriteras. Det kan exempelvis handla om personer med autism och utmanande beteenden.
– En viktig insats för dessa grupper är positivt beteendestöd (PBS), som nu har högsta prioritet i riktlinjerna. Det handlar om att förstärka det som trots allt fungerar och därmed minska utmanande beteenden, säger Evelyn Andersson.
Tidiga insatser
Socialstyrelsen betonar, liksom tidigare, att insatser till både barn och vuxna bör ges så tidigt som möjligt när svårigheter uppstår, ofta redan före en neuropsykiatrisk utredning.
– Vi hoppas att riktlinjerna ska kunna bidra till ett mer inkluderande samhälle där många av svårigheterna inte behöver uppstå, säger Louise von Bahr, projektledare för arbetet med riktlinjerna, Socialstyrelsen.
Socialstyrelsens riktlinjer
Diskussion