Tungbandet genom tiderna

Datum: 23 November, 2021
Kompetensutveckling, Logopedi

Logopeden 4 2021:

Specialistlogoped Miriam Hartstein har varit involverad i en tvärprofessionell sakkunniggrupp vars arbete bland annat resulterat i riktlinjer för bedömning, behandling och uppföljning av kort tungband hos barn 0-6 månader i Region Stockholm samt Gotland. Miriam tar oss med på en odyssé om korta tungband.

Historia 

Redan på medeltiden klipptes korta tungband hos bebisar för att underlätta amningen och redan 300 f Kr, skrev Aristoteles: 

”Detta visas i fallen hos dem vars tunga är något fastbunden: deras tal är odistinkt och läspande, vilket beror på det faktum att de inte kan producera alla ljud” (Obladen, 2010).  

I Europa i början av 1900-talet var det vanligt att mata barnet med en ersättning gjord på torkad mjölk från flaska istället för att amma, eftersom kvinnan alltmer började yrkesarbeta utanför hemmet. Utvecklingen av bröstmjölksersättning växte och spred sig även till andra delar av världen (Papastavrou, 2015), men under 1970-talet tog amningen fart igen och har stadigt ökat, liksom amningsperiodens längd.

Nutid 

Miriam Hartstein är specialistlogoped inom huvudområde tal, inriktning orofacial dysfunktion hos barn och ungdomar.

Under 2000-talet har tungbandsklipp ökat markant, inte bara i Sverige utan i stora delar av västvärlden. Vad beror då detta på? Det finns flera bakomliggande faktorer men den största torde vara ett ökat fokus på och ökad kunskap om amning och dess betydelse både för barnet och mamman. I de nya riktlinjerna är bedömningsmaterialet gällande tungbandet och tungans rörlighet utvecklat av den portugisiska logopeden Roberta Martinelli (2015). 

Framtid 

 Det återstår mycket att undersöka och vi är många logopeder som arbetar tillsammans med öron-, näs- och halsspecialister och bland annat bedömer tungans rörlighet och räckvidd och dess påverkan på ätande och tal. Med andra ord bör det finnas möjlighet till större kunskap om korta tungband om inte alltför lång tid. 

En längre version av artikeln finns att läsa i tidningen Logopeden nr 4 2021!

Riktlinjedokument

Amningsbesvär: klipp och tung- och läppband (Stockholms läns landsting)

Bedömning, behandling och uppföljning av barn 0-6 månader med
symptomgivande kort tungband
(Stockholms läns landsting)

Miriam Hartstein

Bearbetning för digital publicering: Signe Tonér

Referenser

Obladen, M. (2010). Much Ado about Nothing: Two Millenia of Controversy on Tongue-Tie. (2010). Neonatology (16617800), 97(2), 83–89.  

Papastavrou, M., et al. (2015) Breastfeeding in the Course of History . Journal of Pediatrics and Neonatal Care 2(6).   

Martinelli, R. L., Marchesan, I. Q., Gusmão, R. J., Honório, H. M., & Berretin-Felix, G. (2015). The effects of frenotomy on breastfeeding. Journal of applied oral science : revista FOB, 23(2), 153–157. https://doi.org/10.1590/1678-775720140339  

DELA ARTIKELN

Diskussion

Loader

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.