Den tidiga språkliga och kommunikativa miljön är en viktig faktor för hur det går för barn längre fram, exempelvis när det gäller skolprestationer, men exakt hur påverkar barnets tidiga erfarenheter de förmågor som sedan gör att barnet lyckas väl i skolan? Det har Jenny Gibson och kollegor (2021) undersökt i en studie med data från över 7 000 barn.
Omfattande och komplex studie
Forskarlaget undersökte kopplingar mellan den tidiga språkmiljön, literacy och social förmåga vid skolstart, strukturellt språk och social utveckling vid 7-9 års ålder och läsning och skrivning vid 11 års ålder genom strukturell ekvationsmodellering, en avancerad statistisk metod som gör det möjligt att undersöka en uppsättning förhållanden mellan en eller flera oberoende variabler och en eller flera beroende variabler.
En mängd mått och variabler
Vid 18-24 månaders ålder kartlades den språkliga och kommunikativa miljön och redan under graviditeten samlades data in kring familjernas socioekonomiska situation.
Måtten vid skolstart bestod av bedömningar från skolan vad gällde tidig läs- och skrivförmåga samt lärarens skattning av hur väl barnet hade funnit sig tillrätta i skolan.
För 7-9-åringarna mättes aspekter av både impressiv och expressiv språkförmåga genom tester. Social förmåga mättes dels genom föräldraskattningar, bland annat Children’s Communication Checklist och Strengths and Difficulties Questionnaire. Dessutom mättes performance-IQ (vid 8 år ålder) och avkodningsförmåga (9 års ålder).
Som utfallsmått vid 11 års ålder användes nationella prov avseende läsning och skrivning.
Språket är viktigt!
Barnets tidiga erfarenheter av språk och kommunikation var en signifikant och direkt prediktor av utfallsmåtten vid skolstart. Den tidiga språkmiljön predicerade också språklig och social förmåga vid 7-9 års ålder. För läs- och skrivförmåga vid 11 års ålder var den tidiga språkmiljön dock inte en direkt prediktor. Istället var kopplingarna indirekta, så att även om en rik språkmiljö i tidig ålder predicerade tidig literacy, var de tidiga erfarenheterna inte kopplade till resultaten på nationella prov. Däremot fanns det en koppling mellan tidig läs- och skrivförmåga och utfallsmåtten vid 11 års ålder.
En rik tidig språklig och kommunikativ miljö var alltså kopplat till bättre förutsättningar för läs- och skrivinlärning vid skolstart, som i sin tur var associerat med bättre språklig och social utveckling vid 7-9 års ålder, vilket i sin tur kunde kopplas till bättre skolresultat vid 11 års ålder.
Socioekonomisk bakgrund
Dessutom predicerades resultaten vid alla tre mätpunkterna av tidig socioekonomisk status. Författarna visar därmed på effekter av socioekonomisk bakgrund på aspekter av språklig och social utveckling samt skolresultat även när man tar hänsyn till och statistiskt kontrollerar för en stort antal andra faktorer.
Vikten av tidiga insatser
Studien bekräftar alltså att kvaliteten i barns tidiga språkliga och kommunikativa miljö spelar stor roll även när man kontrollerar för effekter av socioekonomisk status, vilket är hoppingivande på så sätt att insatser för att stärka föräldra-barninteraktion därmed skulle kunna ha långtgående effekter även i socioekonomiskt svaga grupper.
Läs hela artikeln!
Gibson, J. L., Newbury, D. F., Durkin, K., Pickles, A., Conti-Ramsden, G., & Toseeb, U. (2021). Pathways from the early language and communication environment to literacy outcomes at the end of primary school; the roles of language development and social development. Oxford Review of Education, 47(2), 260–283. https://doi.org/10.1080/03054985.2020.1824902
Läs också:
Sammanfattat av Signe Tonér, tidningen Logopeden/logopeden.se
Diskussion