Tidig intervention vid autismspektrumtillstånd

Att det är viktigt med tidig upptäckt och tidiga insatser vid autismspektrumtillstånd (ASD) har blivit en “sanning” som sällan ifrågasätts. Förespråkare för tidig screening, upptäckt och intervention menar bland annat att tidiga insatser har potential att påverka neural konnektivitet när hjärnan är som mest plastisk, medan kritiker hänvisar till bristande forskningsstöd för insatsernas effektivitet och ifrågasätter om tidig screening leder till kliniskt viktiga förbättringar i hälsorelaterade utfallsmått. 

Systematisk översikt

Hur ser egentligen evidensläget ut? År 2017 publicerades en systematisk översiktsartikel av Lorna French och Eilis Kennedy, där RCT-studier gällande intervention för barn upp till 6 års ålder inkluderades. Barnen skulle antingen ha en autismspektrumdiagnos eller vara i en högriskgrupp för ASD, till exempel ha ett syskon med konstaterad diagnos). En första sökning resulterade i drygt 1300 artiklar, som reducerades till 166 artiklar, varav 118 inte uppfyllde inklusionskriterierna, till exempel åldersgrupp, upplägg av studien eller typ av  intervention. Återstod gjorde 48 studier som utvärderade 32 olika interventionsmodeller. Majoriteten av studierna var inriktade på barn med ASD-diagnos eller som uppfyllde diagnoskriterier medan sex studier inkluderade barn med hög risk för ASD. Den vanligaste interventionsmodellen i studierna var Joint Attention Symbolic Play Engagement and Regulation (JASPER). Författarna har även bedömt risken för olika typer av bias, exempelvis brister vad gäller blindning.  Man fokuserar på studier med låg risk för bias, vilket ledde till att endast sex studier rapporterades i detalj i översikten.

0-18 månader

Det fanns tre RCT-studier på riskbarn upp till 18 månaders ålder, men bara en av dem mötte författarnas kriterier för låg risk vad gällde bias (Green et al. 2015). I studien randomiserades 54 riskbarn i åldrarna 7-10 månader till ett program där videofeedback användes för att hjälpa föräldrarna att förstå och anpassa sig till barnets kommunikationsstil för att i förlängningen främja social och kommunikativ utveckling. Det primära utfallsmåttet var barnets uppmärksamhet till föräldern. Positiva resultat observerades, bland annat gällande beteenden associerade med autism och föräldraskattad adaptiv förmåga, men utfallsmåtten hade vida konfidensintervall som inkluderade nolleffekter eller till och med små negativa effekter.

19-36 månader

Författarna identifierade 13 RCT-studier av barn i åldrarna 19 – 36 månader, varav två studier utvärderade Early Start Denver Model (ESDM), där föräldrarna får lära sig strategier kring positiv affekt, delat uppmärksamhetsfokus, föräldraresponsivitet och lyhördhet för barnets signaler och med fokus på såväl icke-verbal som verbal kommunikation. Tre studier utvärderade JASPER, som huvudsakligen fokuserar på delad uppmärksamhet och lekförmåga. Övriga studier innefattade bland annat Hanens More Than Words och TEACCH. Även här var det endast en studie som uppfyllde kriterier vad gäller bias: Shire och kollegor (2017) slumpade 113 barn mellan 24 och 36 månader med ASD eller PDD till JASPER-behandling eller till en “treatment as usual”-kontrollgrupp. Barnen i JASPER gjorde signifikanta framsteg vad gällde delad uppmärksamhet och lekförmåga och förbättringen kvarstod vid uppföljning.