Cornelia Carlin och Amelie Grape började jobba tillsammans på Alviksskolan 2022, Cornelia hade varit där i två år innan Amelie anställdes. Bådas tjänster var tidigare antingen en vik. specialpedagogtjänst eller en vik. speciallärartjänst som omvandlades till logopedtjänster. Ett fint exempel på hur man kan få in logopeder i skolan. Alviksskolan är en skola med både vanliga klasser och hörselklasser och vissa elever har både hörselnedsättning och språkstörning.
– Det var på ett nätverk för logopeder som arbetar i kommunen som vi blev uppmuntrade att starta ett instagramkonto, berättar Cornelia. Vi pratade mycket om våra erfarenheter om digitala tjänster/inslag på mötet och då tyckte någon att vi borde börja dela med oss om tips på instagram och på den vägen är det. Då föddes digilogiskt.
Hur de började rikta in sig på AI/digitala tjänster
Under Cornelias föräldraledighet började Amelie teama mer med skolans IT-pedagog och då blev det naturligt att föra in det digitala mer i deras arbete. De började bland annat att arbeta med iPads som hjälpmedel. När Cornelia sedan var tillbaka fortsatte de på samma spår tillsammans.
Sedan bara föll det sig som så att de även började jobba mer med AI i deras arbete med eleverna.
– Du fick ju ett AI-skov hösten 2024 när du läste den där boken om AI, säger Cornelia till Amelie.
– Ja, jag tänkte att det här måste vi verkligen implementera hos oss och för eleverna med språkstörning, fortsätter Amelie.
Som logopeder arbetar de med att AIn kan bli den där extra vuxne som kan “sitta bredvid” för att ge eleverna stöd. De upplever att lärarna inte har möjlighet att genomföra alla anpassningar som skulle behövas för vissa elever och då blir en AIn ett “hjälp-jag “.
– Vi upplever att ju mer eleverna använder AI desto mer kritiska blir de. De vet att AI inte alltid har rätt men människor/lärare kan också ha fel, säger Amelie.
Implementering och användning av AI-tjänster
De jobbar mycket med att implementera verktyget. Att eleverna ska öva på vad det är man vill att AI ska hjälpa dem med. Eleverna måste även få träna på själva hjälpmedlet så att det blir en tillgång.
– Man kan både försvaga och förstärka sitt eget tänkande med AI. Om man låter AI tänka åt sig kan man inte lära sig något så man måste använda det korrekt, säger Amelie.
Cornelia och Amelie är inte oroliga för att eleverna ska tro att allt som AI säger är korrekt utan det leder istället till att eleverna är mer kritiska. De kan hitta det som är “fake”. Det kommer naturligt när de måsta dubbelkolla fakta genom faktagranskning.
Passar extra bra för barn med språkstörning
När Amelie arbetade på mottagning och mötte både barn med dyslexi och barn med språkstörning märkte hon tidigt att de hjälpmedel som fanns inte passade barnen med språkstörning lika bra som för de med dyslexi.
– När du skriver lejon men menade tiger får du ju ingen respons på det då programmet inte ser helheten på texten, säger Amelie. När jag sedan upptäckte AI såg jag att det här kan verkligen bli ett bra hjälpmedel för barnen med språkstörning.
Med sina iPads får eleverna på skolan briljera. I en vardag då mycket kan vara svårt vad gäller skolarbete blir eleverna experter på sitt hjälpmedel och Cornelia och Amelie stöttar dem i det arbetet. De beskriver att barnen med språkstörning får stöd i att kunna äga sitt hjälpmedel och de får lära sig att använda det så det passar just dem. De är dock tydliga med att ett hjälpmedel inte ska ersätta träning i de lägre årskurserna.
– Lästräning måste såklart alltid genomföras. Men om man har en elev i högstadiet, där lästräning inte sker automatiskt i svenskundervisningen och som ännu inte knäckt läskoden helt – då borde man istället ta till alla hjälpmedel som behövs för att den eleven ska klara skolarbetet ändå, förklarar Cornelia.
De genomför flera utbildningar för eleverna, av olika grad i de olika årskurserna. Det kan se ut som så att de från årskurs 2 kan få utforska programmen i förtid om det finns en misstanke om språkstörning. Program som eleverna kan behöva använda mer aktivt i de högre årskurserna. De får hålla en lektion för sina klasskompisar för att visa hur programmen fungerar så att de får känna att de äger programmen. När de sedan blir större och behöver använda programmen som kompensatoriska hjälpmedel har man en genomgång i helklass och de får en checklista över vad man ska gå igenom med hjälp av hjälpmedlet.
– Det är då viktigt att lärarna är rätt strikta i att de måste göra alla uppgifter, för det är viktigt att eleverna lär sig funktionerna, säger Cornelia.
För de elever som går i sexan kan sedan fortsatt utbildning ske genom att prata mer om AI och tjänster så som chat gpt och co-pilot.
– Vi ställer frågor till AI. Först bara frågan rakt upp och ner, till exempel “vad är kausalitet”. Sedan behöver eleverna ge AI mer information för att man ska kunna förstå svaret.
Det går alltid att ifrågasätta AI:s svar och be den att svara på ett annat sätt. På det sättet blir dialogen dynamisk och därför även funktionell vilket hjälper vid till exempel lästräning. Amelie och Cornelia ger exempel på vad man kan fråga AI längre ner i artikeln.
Förberedelse för livet
Eleverna går i skolan så pass kort tid av sina liv och de kommer ha sina svårigheter genom hela livet. Det är då viktigt att de förstår sig själva och vet vad de behöver för att kunna lära.
– Det känns som ett jätteviktigt uppdrag att kunna ge dem strategierna för det, säger Cornelia.
De menar att digitala hjälpmedel och AI kan kännas som en “extra sak” att få med, till exempel för lärarna men att de som logopeder inte ser det på det sättet.
– Jag tänker snarare att vi förbereder dem för livet, säger Amelie. Det har nu kommit någon studie som visar att AI kan leda till att vi tänker mindre, och det är såklart en risk. Men just därför måste vi vuxna förklara för eleverna hur de ska göra. Istället för att skriva “skriv den här texten” kan man fråga AI “hur ska jag påbörja den här texten” eller “det här har jag skrivit men det känns rörigt”. Det är klart att de kommer använda AI på “fel” sätt också men då vet de iallafall skillnaden.
Den digitala utvecklingen i skolan
Amelie och Cornelia visar frustration över att de upplever att Sverige just nu går bakåt vad gäller den digitala utvecklingen i skolan. De tycker att Sverige borde skapa sig en plan så som till exempel Finland har gjort. Vad man ska använda AI till och när ska man inte använda det. Vara tydliga med vem som ska implementera vad.
– Det finns ju inte datorkunskap längre i skolan och man bara antar att elever kan detta och får med sig den kunskapen hemifrån, säger Amelie.
De poängterar att dator inte är den vanligaste skärmverktyget som man har hemma. Det blir då en extra kognitiv belastning när barnen ska skriva på tangentbord utan att ha fått träna på det.
– Det gör mig frustrerad att mycket av forskningen är gjord på barn som inte har fått tangentbordsträning, säger Amelie. Innan de har fått öva på det är det svårt att uttala sig om vad som är bäst, till exempel i jämförelse med papper/penna.
Att arbeta med AI som logoped
– Vi som jobbar på skola har bra förutsättningar för att kunna implementera AI då det är mer fritt och man får sätta sin egen agenda mer än vad man kan göra på mottagning, säger Cornelia.
Att det kan vara svårare som logoped på mottagning förstår de men de spånar kring att det kan gå att ha föräldrakurser med fokus på AI-tjänster. Lära föräldrarna hur de kan använda olika tjänster för att hjälpa sina barn, både med språklig träning och som kompensatoriska hjälpmedel.
– Jag upplever att jag blir mer kreativ av AI, säger Cornelia och Amelie instämmer.
– Ibland använder jag inte ens det som AI föreslår utan jag får en annan idé utifrån de svar/förslag som jag har fått, fortsätter hon.
De lyfter fram att använda prompter som en viktig del i det logopediska arbetet med AI. Då ger man AI rätt information för just det som man vill uppnå med sin fråga. Det kan även vara ett sätt att få igång föräldrar som har svårt att träna hemma med sitt barn. Då kan logopeden ge föräldrarna förslag på prompter som kan användas i träningen.
– AI är också väldigt bra på listor så jag ber AI skapa till exempel “en lista på nivå 2 ord” och så får jag det även om den oftast inte är helt perfekt, säger Cornelia. Jag måste göra lite jobb efteråt men det sparar mig mycket tid att få en struktur och en början.
De beskriver att de bollar mycket med AI för att utveckla sitt material som de använder med eleverna. Dock är de samtidigt tydliga med att de i första hand helst diskuterar och nöter olika frågeställningar med varandra. AI kan aldrig ersätta mänsklig kommunikation men AIn kan vara en bra assistent som skapar det material som behövs i det logopediska arbetet. Det är också det som de vill skicka med till logopeder som inte har kommit igång med AI än. Att man ska se AI-tjänster som en tillgång och att man ska våga prova sig fram för att lära sig detta “hantverk” som AI-användning ändå har kommit att bli.
Text: Maja Jägervall
Bild: Camilla Askebäck Diaz
Diskussion