Europeiska logopedidagen firas den 6 mars och temat för i år är “Shaping the Future of Speech and Language Therapy with Artificial Intelligence”
En intervju med logopederna och forskarna Christina Samuelsson och Elias Ingebrand i Logopeden nr 1 2026
Vad är Enabling voices?
– Enabling voices network startade genom att en grupp personer, vi känner varandra via forskningsvärlden, träffades för att diskutera användning av digital teknik, berättar Christina Samuelsson. Fokus då var framförallt på personer med demens.
Deltagarna utökades allt eftersom och man bestämde sig för att söka anslag för att kunna bilda ett nätverk för att fokusera på AI för personer med demens och afasi. Gruppen, med personer från Sverige, Danmark och Storbritannien, har träffats två gånger och genomfört olika workshops tillsammans. De träffas för workshop för tredje gången i februari. På workshopsen deltar, förutom gruppen forskare, även patientrepresentanter och andra inbjudna som till exempel har IT som expertområde.
Vad jobbar ni med nu?
– Vi håller på att genomföra en scoping review med målet att kunna sammanställa hur mycket det finns forskat på AI och personer med kommunikationssvårigheter vid demens och afasi.
– Jag blev ändå förvånad över hur mycket forskning det finns, säger Christina. Det var ingen idé att ta med artiklar före 2010 på grund av den snabba utvecklingen inom området och vi har även uteslutit forskning inom till exempel diagnostik och testning då det inte är det som vi vill fokusera på. Fokuset ligger på social interaktion.
Det de tydligt såg var att det finns mycket mer skrivet kring personer med demens om man jämför med personer med afasi.
– Det som är intressant med att vi har med båda patientgrupperna är att personer med demens blir sämre och sämre och då måste AI förbättra sig åt det hållet medan de med afasi kan bli bättre och AI måste kunna anpassa sig efter det.
Vad har ni för mål med ert arbete?
Målet är att få finansiering för att kunna skriva riktlinjer som kan vara till hjälp när olika AI-tjänster ska utvecklas eller skapas. Nätverket tänker brett och att personer med kommunikativa svårigheter på grund av afasi eller demens även ska vara med i själva framtagandet av riktlinjerna.
– Det gäller att få fram faktorer som gör det enklare, eller svårare för den delen, för dessa personer att använda de AI-tjänster som finns idag, berättar de.
De framhåller att det annars finns en risk att dessa personer helt utesluts när olika AI-tjänster utvecklas. Riktlinjerna ska göra det enklare för de stora tech-bolagen att kunna förhålla sig till målgruppen som ju är förhållandevis liten och därför finns det “inga pengar i” att utforma AI-tjänster som bara är riktade till personer med kommunikationsnedsättningar inom dessa specifika diagnoser.
– Man behöver gå via de stora bolagen då det inte finns någon hållbarhet i att försöka starta upp något litet. Vi kan inte göra det själva och därför måste vi komma in från ett annat håll för att skapa förändring, säger Elias.
Varför behöver logopeder tänka AI?
– Det är ingen idé att lägga energi på att säga att man inte vill ha en massa AI, säger Christina.
Hon menar att AI-tjänster redan är här för att stanna och därför måste vi fokusera på hur vi kan göra användningen så bra som möjligt för våra patientgrupper.
- Våra grupper är ju tysta grupper i allmänhet, som har svårt att föra sin egen talan. Det handlar om att se sig själv som facilitator som gör att även de personer som vi möter i klinik ska kunna ta del av den snabba utvecklingen.
Det klassiska “det man inte vet om kan man inte uttrycka att man behöver” är ytterst aktuellt här. Logopeden står oftast närmast patienten och är den som kan stötta i alla AI-tjänster och som vet vad patienten är i behov av.
De framhåller att AI är stort som område och att det kan vara svårt att hålla sig ajour i den snabba utvecklingen samt att förstå vad AI kan göra. Förhoppningsvis kan de planerade riktlinjerna även hjälpa logopeder att ta sig fram i AI-djungeln. Även om dessa riktlinjer kommer att rikta in sig mot kommunikationsnedsättningar vid afasi och demens finns det säkerligen mycket matnyttigt att plocka från dem även för logopeder som arbetar inom andra diagnosområden. Vi får hoppas att finansiering dyker upp för forskargruppen så att de blir verklighet inom en snar framtid.
Diskussion