Teckenspråksdagen 23 september: skillnader i bemötande från hörselhabiliteringen?

Datum: 23 September, 2021
Kompetensutveckling
Teckenspråksdagen 23 september: skillnader i bemötande från hörselhabiliteringen?

Dövas tidning 2021-09-16:

Information om kommunikation och teckenspråk till föräldrar som har barn med hörselnedsättning varierar. Det visar ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet.

Informerade beslut

De flesta barn som föds med hörselnedsättning har hörande föräldrar som saknar kunskap och erfarenhet av vad det innebär. Behovet av information kan handla om allt från tekniska hjälpmedel till hur det är att leva som döv eller hörselskadad i vårt samhälle. En viktig aspekt är kommunikationen och föräldrar behöver få omfattande information för att fatta beslut för sig själva och sina barn, exempelvis huruvida man ska börja lära sig svenskt teckenspråk, om man istället väljer TAKK eller om man fokuserar på talat språk.

Enkätstudie

I ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet lett av Ingela Holmström, docent i teckenspråk med inriktning dövas flerspråkighet, ombads föräldrar till barn med hörselnedsättning att delta i en enkät som fokuserade mycket på valen av kommunikationssätt. Totalt analyserades svar från 118 respondenter. En mindre grupp av respondenterna hade kunskaper i svenskt teckenspråk innan de fick barn, exempelvis för att de själva var döva eller hade döva föräldrar.

Ingela Holmström (foto: Stockholms universitet)

De flesta barnen använde hörapparater, cochleaimplantat eller andra hjälpmedel/ kombinationer. Det var 16 % som inte använda några hörselhjälpmedel alls. Av barnen uppgavs 38 % ha ytterligare funktionsvariation.

Information om teckenspråk ges inte alltid

Över hälften av enkätdeltagarna hade fått information om svenskt teckenspråk när deras barns hörselnedsättning konstaterats, ofta från hörselhabiliteringen. Däremot var det 26 % som uppgav att de inte hade fått sådan information.

Kombination av kommunikationssätt

De föräldrar som deltagit i teckenspråkskurser var nöjda och en majoritet uppgav att de planerade att fortsätta utveckla sina teckenspråkskunskaper. Föga förvånande dominerar teckenspråk som kommunikationssätt i de familjer som redan behärskade teckenspråk medan talad svenska dominerade i familjerna utan tidigare teckenspråkskunskaper. I studien lyfter man dock fram att kommunikation i hemmet varierar mycket och ofta består av en kombination av olika kommunikationssätt utifrån barnets dagsform, antal deltagare i samtalen, akustiska förhållanden och liknande.

Teckenspråkiga föräldrar mindre nöjda

Ett lite uppseendeväckande resultat var att medan föräldrar utan tidigare teckenspråkskunskap till största del var nöjda med den information man fått om hörselnedsättning, stöd och språkutveckling så var det över hälften av de teckenspråkiga föräldrarna som upplevde informationen som dålig och begränsad. Detta tolkar man som en indikation på att grupperna får olika bemötande av hörselhabiliteringen.

Resultat från projektet kommer att redovisas i en forskningsrapport som beräknas att publiceras under hösten 2021.

Läs eller syssna* på artikeln i Dövas Tidning!

Föräldrars erfarenheter och upplevelser av kommunikation, information och stöd

*Att syssna betyder att lyssna med synen, ett ord som svenskan lånat in från svenskt teckenspråk och som hamnade på nyordslistan 2020.

DELA ARTIKELN

Diskussion

Loader

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.