Child Language Teaching and Therapy 2025-05-05:
I en färsk artikel presenterar Olof Sandgren med kollegor resultat av en studie där 246 svenska ungdomar med DLD och deras föräldrar medverkat.
Bakgrund
Språkförmåga är en nyckelkompetens både för att ta in ny kunskap och för att visa vad man kan, i alla skolämnen. Det finns starka belägg för att utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD riskerar att påverka barns och ungdomars skolresultat negativt. Det finns tyvärr också en tydlig tendens att elever med DLD inte får den hjälp de behöver och att de kanske inte ens har fått en utredning där de språkliga svårigheterna har diagnostiserats. Istället kan de språkliga svårigheterna helt förbises eller misstolkas som att eleven är blyg, stökig eller ouppmärksam. Forskning i andra kontexter har visat att flickor löper större risk jämfört med pojkar att inte få insatser, barn från lägre socioekonomiska förhållanden likaså. Om barnet har DLD och en samtidig talstörning/SSD, ökar chanserna att man får insatser, förmodligen för att uttalssvårigheter är mer uppenbara för omgivningen är exempelvis nedsatt språkförståelse. Såväl i Sverige som annorstädes påverkas också likvärdigheten i insatser av var i landet man befinner sig och i Sverige kan insatser dessutom begränsas till följd av barnets ålder.
Studiens upplägg
Forskningsfrågorna var:
- Vilka faktorer predicerar godkända betyg i kärnämnena för elever med DLD?
- Vilka faktorer påverkar vilket stöd elever med DLD får i skolan?
I studien deltog 246 svenska ungdomar med DLD (101 flickor och 138 pojkar) och deras föräldrar. Deltagarna var födda mellan 2002 och 2007 och vid tidpunkten för datainsamling gick de i högstadiet eller gymnasiet.
Forskarna utformade en enkät för att fånga elevernas och vårdnadshavarnas perspektiv. Den distribuerades via en logopedmottagning och svarsfrekvensen var cirka 20 %. Ungdomarna med DLD fick bland annat besvara frågor där de fick skatta självupplevd svårighetsgrad av olika vanligt förekommande aktiviteter, som exempelvis att läsa, skriva, tala och lyssna. Ungdomarna fick även redogöra för om deras lärare gjorde några anpassningar för att underlätta lärandet, värdera om dessa insatser upplevdes hjälpsamma och om de ansåg att andra typer av stöd skulle behövas. I enkäten efterfrågades också information om elevernas senaste betyg i alla skolämnen samt om psykosociala aspekter relaterade till skolgången (hela frågeformuläret finns som bilaga till den publicerade artikeln).
Föräldrarna besvarade frågor gällande tidigare språkutveckling, ålder för språkstörningsdiagnos, eventuell ärftlighet för språkliga svårigheter och/eller läs- och skrivsvårigheter. Föräldrarna fick även dela med sig av sin uppfattning om eventuella svårigheter i skolarbetet. samt ge uppgifter om elevernas nuvarande skolsituation, eventuella specialpedagogiska insatser etc.
För att kunna besvara forskningsfrågorna användes logistisk regression som analysmetod.
Resultat och diskussion
Elevernas skattning av skolaktiviteters svårighetsgrad visade sig vara betydelsefull: de som skattade skoluppgifter som mer krävande hade också lägre sannolikhet för godkända betyg. Det tyder på att ungdomar på ett tillförlitligt sätt kan skatta sina egna förmågor och utmaningar, vilket alltså kan nyttjas i planering av insatser. At låta barn och unga vara delaktiga i planering av insatser är dessutom i linje både med FN:s konvention om barns rättigheter och principer om personcentrerad vård.
En annan tungt vägande faktor var typ av språkliga svårigheter elever med påverkad språkförståelse hade större risk för icke-godkända betyg jämfört med elever med endast expressiva svårigheter eller endast svårigheter med talproduktion. Detta ligger i linje med tidigare studier.
Elever med ytterligare svårigheter utöver DLD hade 44 större gånger chans att få stöd i skolan jämfört med ungdomar med endast DLD. Sandgren och kollegor lyfter detta som ett nedslående resultat, inte minst i skenet av att språkförståelsesvårigheter ökade risken för icke-godkända betyg.
I Sverige ingår kunskap om utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar som obligatoriskt inslag i lärarutbildningar sedan 2021, men det läggs inget specifikt fokus på att ge blivande lärare kunskap om DLD. Både internationella och svenska studier har visat att lärarutbildningar inte lägger särskilt mycket tid på att undervisa om språklig struktur, vilket leder till att lärare inte alltid har de kunskaper som behövs för att ge språklig undervisning av hög kvalitet och att anpassa sitt språkbruk till elever med DLD. Artikelförfattarna betonar att insatser behövs för att öka lärares kunskap om DLD och hur det yttrar sig. Lärare behöver också få kunskap om metoder och strategier som de kan implementera i klassrummet för att stötta dessa elever.
(Sammanfattat av Signe Tonér)
Läs hela artikeln!
Sandgren, O., Sahlén, B., Samuelsson, C., & Ekström, A. (2025). Predictors of academic achievement and educational support for adolescents with developmental language disorder (DLD). Child Language Teaching and Therapy, 0(0). https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1177/02656590251339377
Läs också:
Diskussion