I slutet av förra året skrev vi om en magisteruppsats från Umeå universitet där Klara Persson och Rut Bråndal undersökte 109 svenska neurologopeders kännedom och tillämpning av de kliniska rekommendationerna Best practice recommendations for aphasia (BPRA).
Nu har Persson och Bråndal tillsammans med Fredrik Karlsson vid Umeå universitet och Monica Blom Johansson, Uppsala universitet, publicerat enkätstudien i form av en vetenskaplig artikel i tidskriften Aphasiology.
För få logopeder
I Sverige finns det nationella strokeriktlinjer, framtagna av Socialstyrelsen, som ska fungera som ett underlag för prioriteringar inom hälso- och sjukvård utifrån befintligt evidensunderlag. I riktlinjerna framgår det att intensiv logopedbehandling och kommunikationspartnerträning har hög prioritet. Samtidigt har det visat sig att logopedbemanningen är otillräcklig och en kartläggning från 2018 indikerade att det skulle behövas drygt 100 ytterligare logopeder för att kunna uppfylla de nationella riktlinjerna när det gäller omhändertagandet av personer med afasi efter stroke.
Svenska afasiriktlinjer saknas
Bristande kunskap om evidensbaserad praktik är ett av hindren för implementeringen av kliniska riktlinjer inom logopedi och tidigare studier från andra kontexter än den svenska har visat att logopeder saknar kunskap om hur man söker relevant information, att det saknas tid och resurser för att hålla sig à jour med forskning och för att implementera eventuella nya kunskaper.
Specifika logopediska kliniska riktlinjer saknas i dagsläget. Dessutom finns det inget nationellt nätverk för logopeder som arbetar med personer med afasi. Därför är det relevant att undersöka om svenska logopeder arbetar i överensstämmelse med internationella riktlinjer kring Best Practice vid afasi och i vilken mån sådana riktlinjer skulle behöva anpassas till svenska förhållanden.
Webbaserad enkät
Författarna konstruerade en elektronisk enkät med 24 slutna frågor som framför allt berörde möjligheten att tillämpa rekommendationerna i BPRA. Dessutom fanns möjlighet att ge frisvarskommentarer. Logopeder från olika sektorer rekryterades via kontakter och nätforum. Samtliga regioner fanns representerade bland de medverkande logopederna. Data samlades in under februari-mars 2020.
Resultat
Nästan en fjärdedel av deltagarna kände inte alls till BPRA. En klar majoritet ansåg dock att BPRA skulle vara en bra utgångspunkt för nationella kliniska riktlinjer. Enligt frisvaren ansåg deltagande logopeder att sådana riktlinjer skulle behöva konkretiseras och byggas ut och möjligen även anpassas till strokeriktlinjerna.
Fem teman tonade fram i den kvalitativa analysen av kommentarer kring hur man upplevde tillämpbarheten av BPRA:
- Hälso- och sjukvårdens organisation
- Arbetsplatsen
- Logopeden
- Patienten/anhöriga
- Andra yrkeskategorier
Kommentarerna tydde på bristande logopedresurser. Många enkätdeltagare angav att det är omöjligt att följa såväl de nationella strokeriktlinjerna som BPRA till följd av för få logopeder på arbetsplatsen. En konsekvens av underbemanningen är att det också upplevs svårt eller omöjligt att lära sig och implementera nya behandlingsmetoder. Många beskrev en situation där logopeden är beroende av andra yrkeskategorier för att personer med misstänkt afasi ska upptäckas.
Läs hela artikeln!
Persson, K. J., Bråndal, R., Karlsson, F., & Blom Johansson, M. (2021) Do best practice recommendations align with current aphasia practices in the Swedish care context: a national survey, Aphasiology, DOI: 10.1080/02687038.2021.1917504
Läs också:
Diskussion