Svensk studie om berättande vid ADHD

Datum: 25 May, 2021
Kompetensutveckling, Logopedi

Förra året publicerades en artikel om effekter av bildstöd vid återberättande hos ungdomar med ADHD. Bakom studien står Anna Bergman, logoped, och Anna Eva Hallin, logoped och forskare, känd för sin Språkforskningsblogg.

Vid bedömning av språkliga förmågor hos personer med ADHD är det viktigt att ta hänsyn till att en del aspekter av språkbedömning också ställer stora krav på exekutiva funktioner, eftersom bristande exekutiva funktioner är ett kännetecken för ADHD. Svenska, standardiserade bedömningsinstrument avseende berättarförmåga hos ungdomar saknas och berättarförmågan hos svenska ungdomar med ADHD har inte undersökts i tidigare studier. Bergman och Hallin jämförde därför återberättande med och utan bildstöd hos svenska ungdomar med och utan ADHD.

Frågeställningar

Man undersökte både makrostrukturella och mikrostrukturella aspekter av återberättande. Vad gäller makrostruktur frågade man sig om närvaro respektive frånvaro av bildstöd skulle påverka berättandet avseende story grammar och om det skulle finna skillnader mellan gruppen med ADHD och kontrollgruppen med typisk utveckling. Vad gäller narrativ mikrostruktur undersökte man eventuella skillnader i totalt antal ord i berättelserna, grammatiska fel och syntaktisk komplexitet.

Metod

Totalt 46 ungdomar i åldern 11-16 år, varav 14 med ADHD, deltog i studien. Språkstörning/DLD var ett exklusionskriterium. Alla testades med språkförståelsetestet TROG-2 samt menings- och sifferrepetition från CELF-4. För språkförståelse och meningsrepetition fanns det signifikanta skillnader mellan gruppen med ADHD och kontrollgruppen.

Återberättaruppgifterna bestod av två inspelade sagor som handlade om vardagliga händelser, varav den ena alltid spelades upp med bildstöd och den andra utan. Uppgifterna hade konstruerats inom ramen för ett större forskningsprojekt och de båda berättelserna var noggrant matchade på en rad parametrar såsom komplexitet, antal ord, taltempo, antal story grammar-enheter och så vidare. Avsikten var att ungdomar som växer upp i Sverige skulle kunna relatera till innehållet oavsett ålder och kulturell bakgrund. Bildstödet bestod av en trebilders sekvens för varje episod i berättelsen, totalt nio bilder. Ungdomarnas återberättande spelades in, transkriberades ortografiskt, segmenterades i C-units och kodades för mikro- och makrostrukturella aspekter.

Resultat och slutsatser

Sammanfattningsvis visade studien att berättelserna av ungdomarna med ADHD var mindre innehållsrika än kontrollgruppens berättelser. Berättelserna utan bildstöd var signifikant kortare och hade mer grammatiska fel i gruppen ungdomar med ADHD jämfört med kontrollgrupp. Däremot hade berättelser utan bildstöd fler story grammar-enheter i båda grupperna, vilket ligger i linje med tidigare resultat som indikerar att när en individ ska dela sin uppmärksamhet mellan berättelse och bilder kan bearbetning och formulering av berättelsen påverkas negativt.

Ungdomarna med ADHD hade lägre resultat på standardiserade språktester vilket tyder på att det kan finnas subkliniska, mer subtila språkliga svårigheter i gruppen. Författarna poängterar att detta är en liten studie och fortsatt forskning med större urval och jämn könsfördelning behövs. Man behöver också jämföra ungdomar med DLD och ungdomar med ADHD för att öka förståelsen för hur brister i språklig förmåga respektive exekutiva funktioner påverkar berättarförmågan.

Författarna föreslår att berättaruppgifter utan bildstöd ställer högre krav på exekutiva funktioner och kan fånga upp språklig sårbarhet hos ungdomar med ADHD. Därför är behöver logopeder fundera över typen av berättaruppgift som används i bedömning för att så väl som möjligt kunna beskriva språkliga styrkor och svagheter hos individer med ADHD och för att kunna differentialdiagnostisera. Det är viktigt att vara medveten om hur olika eliciteringsmetoder kan påverka berättarförmågan.

Sammanfattat av Signe Tonér

Läs hela artikeln!

Bergman, A., & Hallin, A. E. (2020). The effect of picture support on narrative retells in Swedish adolescents with ADHD. Clinical Linguistics and phonetics, 1-16. https://doi.org/10.1080/02699206.2020.1825816

DELA ARTIKELN

Diskussion

Loader

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.