Acta Pæediatrica 2026-07-27:
Docent och specialistlogoped Anna Fäldt genomförde tillsammas med kollegor vid Uppsala universitet en populationsbaserad kohortstudie med svenska registerdata för att undersöka samband mellan födelsevikt och ufall på barnhälsovårdens språkscreening vid 2 1/2 eller 3 års ålder.
Metod
I studien inkluderades alla barn födda i Sverige 1 januari 2018 – 31 december 2023 som hade genomgått språkscreening vid 2;6 eller 3 års ålder och där det uppgift om födelsevikt fanns tillgängligt. Barn från flerbördsgraviditeter exkluderades. Den analytiska strategin var logistisk regression och man estimerade separata statistiska modeller för barn med låg födelsevikt respektive hög födelsevikt för åldern och jämförde båda grupperna med en referensgrupp bestående av data avseende barn med normal födelsevikt. Man kontrollerade för välkända störvariabler, exempelvis barnets kön, prematuritet (född före graviditetsvecka 37), graviditetsdiabetes, föräldrarnas utbildningsnivå och föräldrarnas födelseland.
Resultat
Totalt var det 12 % av barnen som föll ut på språkscreeningen. Barn som hade låg födelsevikt (small for gestational age) hade högre sannolikhet för att falla ut på screeningen än referensgruppen. Samma sak gällde faktiskt också för barn som hade hög födelsevikt (large for gestational age), även om kopplingen var något starkare för barn med låg födelsevikt. Andra riskfaktorer associerade med att inte passera språkscreeningen var manligt kön, att vara för tidigt född, låg utbildningsnivå hos föräldrarna, rökning hos modern och att ha två utlandsfödda föräldrar.
Diskussion
Tidigare studier har framför allt fokuserat på kopplingar mellan låg födelsevikt och språkutveckling. Studien av Fäldt med kollegor visar att även hög födelsevikt för åldern verkar vara en riskfaktor för annorlunda språkutveckling. Vad gäller den ökade risken för barn till utlandsfödda föräldrar att falla ut på språkscreeningen skulle detta kunna indikera att barnhälsovården inte alltid genomför screeningen enligt manualen, det vill säga att genomföra screeningen på barnets starkaste språk.
Författarna betonar att resultaten inte endast ska tolkas utifrån p-värden och statistisk signifikans. Ett resultat kan vara meningsfullt på populationsnivå men för en specifik individ är födelsevikt i sig en svag prediktor för språkliga svårigheter, som alltid bör beaktas i ett större sammanhang.
Framtida studier om kopplingar mellan födelsevikt och språkutveckling kan med fördel även inkludera resultat från formell språklig bedömning, information om förekomst av senare diagnostiserad språkstörning/DLD samt förekomst av språkliga svårigheter hos föräldrarna.
Läs hela artikeln!
A. Fäldt, I. Liljekvist, and A. Dahlberg (2026). Both Restricted and Excessive Foetal Growth Increase the Odds of Failing Early Language Screening: A Register Study. Acta Paediatrica 1–7, https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1111/apa.70712.
Läs också:
Diskussion