Sustain and retain – hur undviker man att logopeder flyr yrket?

University of Essex, 2026:

Det är stor efterfrågan på logopeder i England men man ser ökade utmaningar med att behålla logopeder,framför allt inom den offentligt finansierade sjukvården. Därför har man nu tagit fram en rapport som riktar sig till beställare, chefer och till yrkesverksamma logopeder med rekommendationer kring åtgärder för att få logopeder att stanna kvar i yrket och på arbetsplatsen.

I England ser man en oroväckande tendens att logopeder blir kortvariga på arbetsplatsen, särskilt inom engelska National Health Service (NHS), eller att de lämnar yrket helt. Det hänger ihop med orimlig arbetsbelastning, bristande karriärmöjligheter och suboptimal organisationskultur. Detta är en prioriterad fråga för det brittiska logopedförbundet Royal College of Speech and Language Therapists (RCSLT).

Kommentar: rapporten är givetvis sammanställd baserat på förutsättningarna i den givna kontexten, men en hel del rekommendationer är förmodligen högaktuella även i den svenska kontexten, där vi tyvärr också ser en oroväckande trend med en del avhopp från logopedutbildningarna och att logopeder lämnar yrket efter kort tid.

Liknande utmaningar i England och Sverige

Under 2024 genomförde RCSLT en enkät (A profession under pressure) som bland annat visade att 17 procent av respondenterna var missnöjda med sitt jobb, ungefär 30 procent hade funderat på att lämna sin nuvarande tjänst och ytterligare omkring 10 procent hade funderat på att lämna yrket. För logopeder verksamma inom NHS var siffrorna betydligt högre: nästan hälften av respondenterna var missnöjda med arbetsbelastningen och ungefär 40 procent av dessa hade funderat på att byta jobb. En tredjedel av svarande ansåg att bristande balans mellan arbete och fritid var en faktor som gjorde att de övervägde att lämna yrket. För logopeder inom NHS höll bara hälften av respondenterna med om att de hade goda karriärmöjligheter och för logopeder i annan icke-vinstdrivande verksamheter var siffrorna ännu sämre. Totalt angav drygt en fjärdedel att de inte hade tid eller resurser för kompetensutveckling.

Kommentar: Logopedförbundet genomförde en medlemsenkät 2025, som bland annat visade på liknande,allvarliga brister vad gäller medlemmars möjligheter till kompetensutveckling (se tidningen Logopeden nr 3 2025). Det visade sig att 36 procent av respondenterna inte hade haft möjlighet att delta i kurser och konferenser det senaste året och att 25 procent skattade lågt på möjligheten att upprätthålla kompetens utifrån legitimationsansvaret. Nästan hälften angav att arbetsbelastningen var för hög för att hinna med arbetsuppgifterna. I den svenska enkäten var det en ännu högre andel, 45 procent, som hade funderat på att byta logopedtjänst och nästan lika stor andel hade funderat på att lämna logopedin.

Gott ledarskap

En avgörande faktor är ett gott ledarskap. Logopeder uppskattar när chefen är tillgänglig, öppen för nya idéer, välinformerad om vad som händer på golvet och förstår professionsspecifika frågor. Rapporten lyfter också vikten av att skapa möjligheter för logopeder att själva kombinera ledande positioner och ledarskapsträning med fortsatt kliniskt arbete, även tidigt i karriären.

Goda möjligheter till kompetensutveckling

Logopedchefer måste ha strategier för att maximera och förenkla tillgång till kompetensutveckling. Författarna lyfter vikten av att professionsorganisationen samverkar med logopeder lokalt för att öka möjligheterna till kostnadsfri kompetensutveckling, exempelvis i form av lokalt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Man ger också flera goda exempel på hur detta kan se ut i realiteten med initiativ som digitala kommunikationskanaler, nyhetsbrev, regionala och/eller diagnosspecifika forum. Den typen av sammanhang värderas högt av logopeder både för formellt lärande och för diskussion, reflektion och att knyta professionella kontakter. Strukturellt stöd i form av formaliserade ramverk för kompetensutveckling och handledning är önskvärt, liksom effektivt administrativt och organisatoriskt stöd.

Karriärmöjligheter och proaktivt arbetsmiljöarbete

Logopedchefer rekommenderas att ofta samtala med sina anställda om hur man mår på jobbet och om möjligheter till professionell utveckling och progression. Rapporten lyfter att årliga samtal eller samtal när logopeden redan är sönderstressad inte är tillräckligt. En öppen dialog är inte en engångsföreteelse utan en kultur som chefer behöver ta ansvar för, exempelvis genom att se till att det finns tid för samtal och reflektion mer kontinuerligt. Ledningen behöver se till att det finns stödsystem på plats för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och stress och att logopeder får möjlighet att känna sig nöjda med sin arbetsinsats.

Chefer rekommenderas likaså att skapa möjligheter för innovativa roller för logopeder, exempelvis att kombinera klinik och forskning eller möjliggöra specialisering. Det kan vara särskilt viktigt för att behålla erfarna logopeder i yrket. Att samtala om karriärmöjligheter kan man med fördel göra redan i rekryteringsprocessen, eftersom det klargör att organisationen värderar klinisk expertis.

Kommentar: Logopedförbundets enkät visade att bristande karriärmöjligheter är en av de faktorer som svenska logopeder är mest missnöjda med och en viktig orsak till att man funderar på att lämna yrket.

Professionstillhörighet

Att få erkännande för sitt arbete är en skyddsfaktor mot arbetsrelaterad stress och rapporten ger flera exempel på hur detta kan genomföras i praktiken. Känslan av tillhörighet är också en viktig faktor när det gäller att stanna kvar på en tjänst eller i yrket. Tidiga yrkeserfarenheter präglar den professionella identiteten och engagemanget, vilket gör att välgenomtänkt stöd för nyblivna logopeder, exempelvis i form av handledning, auskultationer och mentorskap, är av avgörande vikt. Rapporten lyfter särskilt vikten av vidgad rekrytering och att ge extra tydligt stöd till logopeder från underrepresenterade grupper.

Gemensam vision

Ytterligare en rekommendation är att yrkesverksamma logopeder och logopedchefer ska föra dialog med utbildningsanordnarna för att skapa en gemensam vision för professionen och för gemensamma strategier för rekrytering, inklusive att locka personer till utbildningen. Man föreslår exempelvis att logopedverksamheter ska möjliggöra auskultationer för personer som funderar på att utbilda sig till logoped. Att minska glappet mellan lärosäten och lokala verksamheter minskar risken för avhopp. Samverkan behöver också ske för att synliggöra logopedyrket och visa vilka utvecklingsmöjligheter som finns.

Vikten av långsiktighet

För att skapa förutsättningar för logopeder att trivas på jobbet räcker det inte med kortsiktiga eller enstaka insatser. Att genomföra rekommendationerna som lyfts i rapporten kan vara resurskrävande. Både system, beteende och kultur kan behöva förändras och förändringarna behöver vara lokalt förankrade och anpassas över tid till rådande förutsättningar.

/Signe Tonér, tidningen Logopeden

Läs hela rapporten!

Chadd, K. et al. (2026). Sustain and Retain – Optimising Retention in the Speech and Language
Therapy Workforce: A Toolkit. University of Essex.