I en artikel från 2022 undersökte Anton Gerbrand med kollegor (däribland logoped och forskare Martina Hedenius) kopplingen mellan förmågan till statistisk inlärning och ordförråd vid 6-18 månaders ålder.
Statistisk inlärning
Förmågan till statistisk, implicit inlärning har i en mängd studie visat sig vara en viktig bidragande faktor till ordförrådsutveckling. Barn uppfattar och lär in aspekter av språk genom att omedvetet analysera regelbundenheter och sannolikheter i det språkliga inflödet.
Statistiska utmaningar
På senare år har forskare betonat behovet av att röra sig bort från en alltför snäv definition av statistisk inlärning till en mer ekologiskt relevant modell som tar hänsyn till de multipla mekanismer och nivåer av bearbetning som har att göra med att lära sig regelbundenheter, både vad gäller språk och andra utvecklingsdomäner. Gerbrand med kollegor konceptualiserade statistisk inlärning som en bred förmåga att uppfatta regelbundenheter i omgivningen och undersökte därför tre “statistiska utmaningar” som alla är potentiellt viktiga för ordförrådsutveckling:
- Associativt lärande, exempelvis förmågan att koppla ihop språklig och visuell information.
- Sekvenslärande, allså förmågan att känna igen, bearbeta och lära in mönster från sekventiell information.
- Sannolikhetsbearbetning, där barnet behöver värdera probabilistisk information överlag, inte bara när det gäller sannolikheter inom den språkliga domänen.
Eye-tracking
Var och en av dessa tre utmaningar undersöktes i varsitt eye tracking-experiment. Dessutom samlade man in information om ordförrådets storlek vid 18 månaders ålder med hjälp av SCDI för att kunna studera om resultat från experimenten kunde predicera ordförrådets storlek. 118 barn deltog vid 6 månaders ålder (associativt lärande och sekvenslärande), 110 deltog vid 10 månaders ålder (sekvenslärande och sannolikhetsbearbetning) och vid det sista experimentet vid 18 månaders ålder kvarstod 104 av barnen (sekvenslärande och sannolikhetsbearbetning). Studien har därmed ett större sample än de flesta tidigare studier på samma tema.
Kopplingar både till impressivt och expressivt ordförråd
För att väldigt kortfattat summera resultaten fann Gerbrand med kollegor att individuella skillnader i experimentet som undersökte associativt lärande vid 10 månaders ålder predicerade ordförrådets storlek vid 18 månaders ålder. Skillnader i visuellt sekvenslärande vid både 10 och 18 månader predicerade ordförrådets storlek. Individuella skillnader i associativt lärande vid 6 månaders ålder och sannolikhetsbearbetning vid 10 och 18 månader hade inget prediktivt värde. Den statistiska modellen predicerade 17 % av variansen i ordförståelse och 21 % av variansen i expressivt ordförråd. Givet hur komplex språkutveckling är och hur stor variation som finns i barns omgivning och uppväxtvillkor kan andelen förklarad varians ses som stor, men författarna påtalar att det kan finnas medierande faktorer, exempelvis pedagogisk kontext, social interaktion och socioekonomisk status.
Bredare syn på statistisk inlärning för språkutveckling
Gerbrand och kollegor visar alltså att det breda, ickespråkliga förmågor har ett samband med ordförrådsutveckling, vilket i sin tur är viktig kunskap för fortsatta undersökningar av hur spädbarn inhämtar information från statistiska regelbundenheter i verkliga livet, utanför laboratoriet. I förlängningen kan resultaten hjälpa oss förstå relationen mellan låg statistisk inlärningsförmåga hos spädbarn och senare språkliga svårigheter och därigenom möjliggöra tidig upptäckt och tidiga insatser.
Läs hela artikeln!
Gerbrand, A., Gredebäck, G., Hedenius, M., Forsman, L., & Lindskog, M. (2022). Statistical learning in infancy predicts vocabulary size in toddlerhood. Infancy, 27( 4), 700– 719. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1111/infa.12471
Läs också:
Diskussion