Regeringen 2022-03-20:
Hur man mår och hur man presterar i skolan är tätt sammanlänkat och därför har regeringen beslutat om en proposition med förslag som ska stärka elevhälsan. Regeringen föreslår även insatser som ska stärka utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning.
Förtydligande av elevhälsans uppdrag
Regeringen föreslår att det ska framgå i lagtext att elevhälsans arbete ska genomföras på individ-, grupp-, och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Vid behov ska elevhälsan även samverka med hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Regeringen föreslår också att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.
– Elevhälsan kan bidra till högre kunskapsresultat och att elever mår bättre, därför förtydligar vi nu uppdraget. Med de här lagändringarna blir det tydligt att elevhälsan ska ha förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, inte bara släcka bränder och åtgärda akuta problem, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom.
Särskolan byter namn
Regeringen föreslår också flera förändringar som rör utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och föreslår också att just termen intellektuell funktionsnedsättning ska ersätta utveckling i skollagstiftningen samt att beteckningen särskola slopas till förmån för begreppet anpassas grundskola (anpassad gymnasieskola istället för gymnasiesärskola och anpassad utbildning när det gäller kommunal vuxenutbildning för målgruppen).
Ytterligare en föreslagen förändring är att det ska bli möjligt att överklaga rektors beslut om att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs.
Lagändringarna om att det ska bli möjligt att överklaga en rektors beslut att en elev ska gå om en årskurs föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Lagändringarna om en garanti för tidiga stödinsatser föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 2 juli 2023.
Läs mera!
Diskussion