Charles Hulme och Margaret Snowling med flera forskare kom i somras med en artikel där man poängterar att det finns insatser som kan ges i skolsammanhanget som kan stärka språkförmågan och att skolsystemet borde ta detta i beaktande i utformningen av undervisning och läroplaner.
Muntlig förmåga är viktigt både för social interaktion, för inlärning generellt och för läsinlärning specifikt. Dessutom är språk viktigt för utvecklingen av matematisk förmåga. Detta innebär dock att barn med språkliga svårigheter dels riskerar att få svårt att klara skolan, dels är i riskzonen för långvariga socioemotionella och beteendemässiga svårigheter. Artikelförfattarna nämner att detta potentiella underläge inte bara riskerar att drabba barn med språkstörning utan även barn med svag förmåga i majoritetsspråket.
Hulme och kollegor har gått igenom evidensläget när det gäller språkliga interventioner som kan levereras inom ramen för skolans verksamhet och menar att eftersom det finns flera studier som visar på effekter av skolbaserad intervention måste man tänka till när det gäller läroplaner och liknande för de yngsta barnen så att man införlivar aktiviteter och undervisning som gynnar ordförråd, berättarförmåga, förmågan att lyssna och matematiskt språk. När eleverna blir äldre är det viktigt att lärare har ett språkbruk som tar hänsyn till den variation i språklig förmåga som finns i ett vanligt klassrum.
Fortsatta studier behövs för att närmare undersöka om effekten av olika typer av språklig intervention är varaktig och om det finns överföringseffekter mellan muntlig förmåga och läsförmåga.
Läs mer!
Hulme, C., Snowling, M. J., West, G., Lervåg, A., & Melby-Lervåg, M. (2020). Children’s Language Skills Can Be Improved: Lessons From Psychological Science for Educational Policy. Current Directions in Psychological Science, 29(4), 372–377.
Läs också
Diskussion