Stamningsbehandling: systematisk forskningsöversikt

Datum: 2 May, 2021
Kompetensutveckling, Logopedi

Nyligen publicerades en översikt med sammanställning och utvärdering av stamningsinterventioner för barn och ungdomar i den vetenskapliga tidskriften Journal of Fluency Disorders. Bakom forskningsöversikten står Amanda Brignell med kollegor.

Översikt och metaanalys

Syftet med artikeln var att utvärdera och granska evidens för stamningsinterventioner riktade mot barn och ungdomar. Författarna har genom att granska publicerade studier undersökt effektiviteten (effectiveness) av behandlingsmetoder och ringat in luckor i evidensbasen. Man tittade också närmare på sättet att ge behandling i form av individuell behandling, distanslösningar/telemedicin och gruppbehandling.

(Bild: Brignell et al., Journal of Fluency Disorders)

Totalt åtta randomiserade kontrollerade studier ingick i analysen och behandlingsinriktningarna var både direkta, såsom Lidcombe-programmet, och indirekta, som exempelvis Demands and Capacities Model (DCM). Som primära utfallsmått användes någon form av standardiserat mått av stamning, till exempel % stammade stavelser.

Lidcombe mest beforskat

Starkast evidens hade Lidcombeprogrammet som visade sig vara effektivt för att minska stamning hos barn upp till 6 års ålder i samtliga åtta granskade studier. Sammanslagen effektstorlek i de studier som jämförde Lidcombebehandling med kontrollgrupp motsvarade en minskning på omkring 4 % stammade stavelser.

Distanslösningar lika bra som IRL-behandling

Det var ingen skillnad i effektivitet när man jämförde individuell behandling, gruppbehandling och distanslösningar. Det kan ju kännas betryggande i pandemitider att distanslösningar var lika effektiva som traditionell behandling på plats hos logopeden. Det borde dessutom innebära att man i större utsträckning bör använda distanslösningar i de fall då rätt kompetens saknas lokalt.

Fortsatta studier behövs

För äldre barn och ungdomar finns en kunskapslucka i och med att randomiserade kontrollerade studier saknas för äldre barn och ungdomar, vilket i detta sammanhang gör att evidensnivån bedöms som låg.

Författarna tar också upp att de flesta granskade studier var små och hade stort bortfall och föreslår därför att mer robusta forskningsupplägg behövs med större statistisk power. Fortsatta studier kring stamningsbehandling behöver också undersöka dos-respons, bör följa upp individer mer långsiktigt för att se hur eventuella behandlingseffekter står sig över tid och behöver titta närmare på aspekter av kostnadseffektivitet.

Läs hela artikeln!

Brignell, A., Krahe, M., Downes, M., Kefalianos, E., Reilly, S., & Morgan, A. (2021). Interventions for children and adolescents who stutter: A systematic review, meta-analysis, and evidence map. Journal of Fluency Disorders70, 105843. https://doi.org/10.1016/j.jfludis.2021.105843

Tips!

Digital nätverksträff för logopeder som arbetar med stamning går av stapeln den 29 september!

Läs också:

Sammanfattat av Signe Tonér, tidningen Logopeden

DELA ARTIKELN

Diskussion

Loader

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.