Stå upp för vår kompetens!

Datum: 26 March, 2017
Logopedi, Opinionsbildning

Inspirerad av pågående internationella logopediska diskussioner på Twitter, bland annat utifrån ett blogginlägg som beskriver situationen inom brittiska NHS vad gäller insatser för barn med språkstörning och en del händelser här på hemmaplan kommer här ett litet brandtal: vi måste stå upp för vår profession och vår kompetens!

Om vi fortsätter att erbjuda så kallade “behandlingsomgångar” där vi VET att evidens saknas för att resultat ska uppnås, skjuter vi oss själva i foten. Man kan även ifrågasätta de kortare behandlingsserierna som åtminstone har förekommit rutinmässigt på mina tidigare arbetsplatser,  där huvudsyftet uttalat är att visa och modellera för föräldrar hur de kan jobba med språket hemma – var är evidensen? Vad gäller t ex implementering av TAKK, visar studier att handledningen/den indirekta insatsen behöver vara tät och ofta även långvarig.

Logopedransonering för att frisera kötider och hålla vårdgarantin är enligt mig djupt problematiskt och borde kanske ge upphov till lite fler ramaskrin. Rätt ofta hör man att det finns så lite evidens för logopediska insatser  – men låt oss åtminstone stå upp för de insatser där vi vet att vi kan göra skillnad!

Den här artikeln har visserligen en del år på nacken men jag har svårt att tro att situationen har förändrats radikalt:

Randomised controlled trial of community based speech and language therapy in preschool children (2000)

GlogowskaRoulstone och Enderby jämförde rutinmässig logopedbehandling för förskolebarn med “watchful waiting” över en tidsperiod på ett år. Drygt 150 barn deltog i studien. Variationen i behandlingens intensitet och omfattning var relativt stor (och återspeglade därmed verkligheten!): barnen fick i genomsnitt 8 behandlingstillfällen i sessioner om ungefär 45 minuter utspritt över drygt 8 månader. Logopedbehandlingen var ofta inriktad på flera olika aspekter av språket parallellt.

Det enda området som förbättrades signifikant mer i gruppen barn som fick behandling var hörförståelse. De språkliga svårigheterna kvarstod i lika hög grad i båda grupperna vid studiens slut.  

Dock vet vi, bland annat utifrån den omfattande Cochrane-review som publicerades 2003, att logopedisk behandling har positiv effekt på fonologi och expressivt ordförråd. Evidensen för behandling av syntaktiska svårigheter var, vid tidpunkten för Cochrane-studien, blandad.

Hur diskuterar ni dessa frågor på era respektive arbetsplatser? (och, för att avsluta i positiv anda: kliniska riktlinjer för insatser vid dyslexi är ute på första remissrundan! Ser fram emot språkstörningsriktlinjerna!)

DELA ARTIKELN

Diskussion

User avatar
3 år sedan
Slängde iväg ett mejl till min chef och fick ett svar direkt :-) Ledningsgruppen på SPSM tolkar det som att regeringen inväntar Skolkommissionens slutbetänkande U 2015:03 innan de beslutar något utifrån Sydhoffrapporten. Betänkandet kommer att presenteras nu på torsdag 20 apr (sänds på SVT 2 kl 11)och har som syfte att ge en samlad problembild och en långsiktig plan för en bättre skola. Det blir spännande att ta del av! http://www.sou.gov.se/skolkommissionen/ Sen kommer det nog inte att hända något konkret förrän tidigast till hösten.... /Marika
User avatar
3 år sedan
Hej igen! Forumet och jag är inte alltid kompisar. Det verkar som om jag inte alltid får meddelande om nya kommentarer även om jag "bockat för"... Tyvärr inga nyheter om Sydhoff-rapporten än, men det verkar som om man "jobbar vidare" med frågorna säger min chef. Ska försöka ta reda på mer... Tycker ändå att jag som är ute på skolor över hela landet hör att det diskuteras här och var om att anställa logopeder, starta språkklasser etc eftersom "Hällsboskolan nog snart ska lägga ned"... så något har ändå satts i rörelse... Men som sagt, det finns mycket att jobba med så att logopederna får drägliga arbetsbeskrivningar och kan arbeta evidensbaserat i landsting och kommun.
User avatar
3 år sedan
Ja Marika, låt oss verkligen hoppas att logoped blir en obligatorisk profession i elevhälsan! Vet du förresten något mer om beslut kring Sydhoffutredningens förslag? Sen skulle jag också önska att arbetsgivarna/cheferna höll fanan lite högre vad gäller evidensbaserad verksamhet, någon chef som vill kommentera detta?
User avatar
3 år sedan
Hej! Vilka kloka synpunkter! Jag tänkte när jag läste rubriken, Signe, att nu kommer ytterligare ett inlägg där logopeder slår sig för bröstet och menar att vi är bäst och om vi bara kunde bli fler logopeder t.ex i skolan, så skulle allt bli bra. Det är lätt att glömma bort att nyutbildade logopeder har väldigt lite kunskap om skolan och att det som ni skriver, ibland bedrivs "behandlingsomgångar" både inom landsting och kommun som mer bygger på ekonomiska överväganden (lite åt många) än evidens. Jag har själv varit där både under åren i landsting och i kommun och har full förståelse för att man "gör sitt bästa" i ett omöjligt uppdrag t.ex. som ensam logoped på 4000 skolelever (där jag själv befann mig under en period). Nu jobbar jag statligt och hoppas få vara med om att logopeder blir en lagstadgad del av elevhälsan och att vi på SPSM kan få vara med och utforma vettiga uppdrag med utrymme för evidensbaserat arbete i kommunerna.
Loader
Ladda mer

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.