– Den undantagsregel som finns i kunskapskraven för de här barnen måste diskuteras, säger Annelie Norell, Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Enligt Annelie Norell är de språkliga förmågorna en stor del av det som i dag bedöms i skolan, sedan nya läroplanen gjorde inträde 2011.
– De här barnen har svårt att reflektera, jämföra och göra sådant som kräver stor språklig förmåga. Och eftersom det till stor del är språkliga förmågor som bedöms i de nya bedömningsreglerna har barnen fått det oerhört svårt.
Lärare kan bortse från vissa delar av läroplanens kunskapskrav om ett barn har en funktionsnedsättning, enligt den så kallade undantagsbestämmelsen. Men den räcker inte, menar Annelie Norell.
Rapport sände 21 juni ett inslag om en flicka i högstadieåldern med språkstörning.
RÄTTELSE: SKLs enkät om Elevhälsa 2015 visar att logopeder är den näst största yrkesgruppen utöver de lagstadgade. Det innebär att ungefär 50 av Sveriges kommuner har tillgång till logoped i sina elevhälsoteam. SKLs statistik visar att det finns kommunanställda logopeder motsvarande ca 150 årsarbetare i riket. Då innefattas ju, utöver kommunlogopeder med centrala poster inom Elevhälsa eller motsvarande, även de logopeder som har tjänster i specifika språkförskolor och språkklasser och samtliga logopeder i region Gotland. Fler ska vi bli!
Diskussion