Tidigare i år publicerades en finsk studie där man undersökte hur exponering för andraspråket påverkar ordförrådet hos flerspråkiga barn med språkstörning/DLD. Resultaten visar att flerspråkiga barn med DLD behöver mer exponering för andraspråket än flerspråkiga barn med typisk utveckling.
Skillnader i exponeringseffekt?
Det är välkänt att exponering för respektive språk är en viktig aspekt för ordförrådsutveckling hos flerspråkiga barn med typisk utveckling. Däremot har vi inte lika mycket kunskap om exponeringseffekter hos flerspråkiga barn med språkstörning/DLD och hur exponering eventuellt interagerar med åldern då andraspråket introducerats. Smolander med kollegor (2020) undersökte deltagarnas andraspråk (finska) i termer av både impressivt och expressivt ordförråd för att ta reda på om barn med DLD skiljer sig från barn med typisk utveckling.
Barn i övre förskoleåldern
Totalt medverkade 70 barn med DLD och 82 barn med typisk språkutveckling. Barnen var mellan 3 och 7 år gamla och 86 % av dem var födda i Finland. Totalt förekom 33 olika förstaspråk/modersmål; de största var ryska, estniska, arabiska, kurdiska-sorani, somaliska och vietnamesiska. Alla barn började tillägna sig finska som andraspråk i förskolan vid tidig ålder.
Exponering viktigare än åldern för andraspråkstillägnande
Regressionsanalyser användes för att jämföra grupperna avseende resultat på ordförrådstester samtidigt som man undersökte eventuella effekter av exponering och ålder för introduktion av andraspråket.Föga förvånande presterade barnen med typisk utveckling bättre på både impressivt och expressivt ordförråd än barnen med språkstörning. Mängden exponering predicerade ordförråd men ålder vid start för andraspråksinlärningen var inte en signifikant prediktor. För ordförståelse var effekten av exponering olika i grupperna.
Smolander med kollegor spekulerar i eventuella effekter av att de undersöker just finska, ett agglutinerande språk där det saknas kognater till en absolut majoritet av de förstaspråk som ingick i studien. Kanske gör finskans struktur det ännu svårare för barn med DLD att tillägna sig det som ett andraspråk? Det kan också förklara varför den aktuella studien får resultat som skiljer sig från tidigare studier av flerspråkighet och språkstörning i andra kontexter.
Möjliggör ökad exponering för andraspråket!
Resultaten ger stöd för tanken om att flerspråkiga barn med språkstörning behöver betydligt mer exponering för andraspråket för att inte hamna alltför mycket på efterkälken och författarna föreslår bland annat att barn med DLD som har finska som andraspråk bör uppmuntras att ha fritidsaktiviteter på finska och att tillbringa mer tid med modersmålstalare. Man rekommenderar också strukturerat stöd och språkträning i förskolan, gärna under handledning av logoped, samt användning av olika former av visuellt stöd för att stötta språkförståelsen.
Ett annat resultat med möjliga kliniska implikationer var att ordförrådstester på andraspråket kan användas för att differentiera mellan typisk språkutveckling och språkstörning om man samtidigt tar hänsyn till exponering för andraspråket.
Läs hela artikeln!
Smolander, S., Laasonen, M., Arkkila, E., Lahti-Nuuttila, P., & Kunnari, S. (2021). L2 Vocabulary Acquisition of Early Sequentially Bilingual Children with TD and DLD Affected Differently by Exposure and Age of Onset. International Journal of Language & Communication Disorders, 56(1), 72–89. ERIC.
Läs också:
Sammanfattat av: Signe Tonér, tidningen Logopeden/logopeden.se
Diskussion