Socialstyrelsen 2023-03/2024-03-13; logopeden.se 2025-02-10:
Fler logopeder i offentlig regi men färre legitimationer och lågt söktryck till logopedutbildningen. Det är en del av slutsatserna i det nationella planeringsstödet som Socialstyrelsen årligen tar fram i syfte att sammanställa tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården och tandvården.
Utmaningar med kompetensförsörjning
Socialstyrelsen har sedan 1990-talet haft regeringens uppdrag att årligen redovisa bedömningar av tillgång och efterfrågan på legitimerade yrkesutövare i hälso- och sjukvården samt tandvården. Framtidsprognoserna från både Statistikmyndigheten (SCB) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visar att bristen på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kommer att kvarstå eller öka fram till år 2035. Det innebär att hälso- och sjukvårdens personalförsörjning står inför stora utmaningar både idag och på några års sikt.
Förändrade vårdbehov kräver nya funktioner
Prognoser från Socialstyrelsen, Nationella vårdkompetensområdet, SCB och UKÄ samt de förändrade vårdbehoven till följd av en åldrande befolkning indikerar att det inte kommer att vara möjligt att möta upp kommande vårdbehov om hälso- och sjukvården fortsätter att arbeta på samma sätt som idag. Olika typer av kunskap, kompetenser, organisationer och funktioner kommer att behöva samarbeta i nya former utifrån ett patientcentrerat arbetssätt. Detta innebär i sin tur att Socialstyrelsens analysmodell behöver ta hänsyn till flera faktorer som påverkar hälso- och sjukvård samt tandvård, exempelvis medicinsk och teknisk utveckling, patienters förväntningar, förändrad demografi och geografiska skillnader.
Koppla ihop vårdkedjor
För att kunna bedöma i vilken utsträckning personalresurser används på ett ändamålsenligt sätt är det viktigt att kunna koppla ihop vårdkedjor, bland annat för att kunna förutse möjliga undanträngningseffekter vid organisationsförändringar, alltså att vissa patientgrupper skulle kunna riskera fördröjd eller försämrad vård på grund av tillströmning av patienter i andra verksamheter.
Vårdkonsumtion
Rapporten lyfter att det är svårt att följa den sammantagna utvecklingen av vårdkonsumtionen, både vad gäller patientens hela vårdkedja och summerat för olika vård-, besöks- och kontaktformer. En anledning till detta är att statistiken främst är inriktat på åtgärder som utförs av läkare medan åtgärder som utförs av annan personal (exempelvis logopeder) inte ingår i statistikkällorna. För att få en helhetsbild behöver uppgifter samlas in för såväl olika yrkeskategorier som vårdformer. Det skulle också skapa bättre möjligheter att följa omställningen till att primärvården ska ta hand om en större del av vårdbehovet.
Rapporten visar även att vårdkonsumtionen skiljer sig mellan olika län, till exempel hade Stockholm dubbelt så många vårdbesök i specialistvården (åldersjusterat) som Västra Götaland. Dessutom är andelen sysselsatt vårdpersonal högre i storstadslänen samt i Uppsala i relation till övrig personal inom hälso- och sjukvården. Län med negativ befolkningsutveckling har lägre andel legitimerad personal.
Fler logopeder i offentlig regi men färre legitimationer
Datan i rapporten bygger på statistik från november 2021. Logoped hör inte till de legitimationsyrken där andelen sysselsatta inom hälso- och sjukvård har minskat. Dit hör däremot bland annat arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Mellan 2017 och 2021 ökade det faktiska antalet logopeder som arbetar i offentlig regi med 11 %, vilket utgjorde 84 % av det totala antalet legitimerade och sysselsatta logopederna. Logopeder hör också till de yrken som har lägst medianålder, tillsammans med apotekare.
Man har även tittat på söktrycket till logopedutbildningen och på studentgenomströmningen. Logopedutbildningarna hade 1,1 sökande per plats höstterminen 2023 och genomströmningen var 65 % för läsåret 2020/21. Allra högst söktryck hade psykologprogrammet, följt av läkar- och tandläkarutbildningarna. Under åren 2018 till 2022 ser man en trend att antal utfärdade legitimationer har minskat för bland annat logoped, audionom och fysioterapeut.
Ohälsa bland logopeder
Tyvärr ligger logopeder, liksom i tidigare rapporter, högt när det gäller pågående sjukfall (siffror från 2022), tillsammans med bland annat barnmorskor och hälso- och sjukvårdskuratorer. Logopeder ligger även högt när det gäller antal dagar utbetalda under 2022 med sjuk-, arbetsskade- eller rehabiliteringspenning (motsvarande 40 dagar eller mer). I rapporten konstateras att sjukskrivningar och arbetsmiljö är två faktorer som är nära sammankopplade.
Efterfrågan och personalbrist
Vad gäller eventuell brist på logopeder har rapporten inte någon närmare analys, men konstaterar att inom området rehabilitering är de tre regioner som angett att de inte lyckats rekrytera logopeder (alla regioner har dock inte svarat).
Professionsförbunden har också tillfrågats om hur de ser på tillgången till personal idag och på fem års sikt. De lyfter fram att bristande arbetsmiljö leder till att fler söker sig bort från den offentliga hälso- och sjukvården. Samtliga förbund anser också att det finns behov av statligt finansierad specialistutbildning. Även statlig reglering av specialisttjänster efterfrågas som ett led i att öka attraktiviteten och kunskapen om yrket hos chefer och ledning. Idag står flera professionsförbund, inklusive Logopedförbundet, själva för specialistutbildning/utfärdande av specialistbevis.
Referenser
Socialstyrelsen (2024). Nationella planeringsstödet 2024 Tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården och tandvården.
Socialstyrelsen (2024). Nationell översikt över tillgång och efterfrågan på legitimerad hälso- och Sjukvårdspersonal Nationella planeringsstödet 2024 – delrapport 1 av 3.
Signe Tonér
Diskussion