Skolinspektionens granskning av kartläggning och stödinsatser i förskoleklass

Skolinspektionen.se 2020-10-28, Skolinspektionen 2020-10-29, Logopeden.se:

Den så kallade läsa-skriva-räkna-garantin infördes den 1 juli 2019 och omfattar förskoleklass och lågstadiet. Skolinspektionen har nu granskat arbetet med garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen.

Kartläggningsmaterial

I förskoleklassen utgörs garantin av kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken, utformade av Skolverket. Materialen ska användas under höstterminen i förskoleklassen för att stöd ska kunna sättas in tidigt och enligt Skolverket är det en fördel om det är den undervisande läraren som genomför kartläggningens aktiviteter. Kartläggningen avser att hitta barn i förskoleklass som riskerar att inte nå läroplanens mål i svenska respektive matematik i lågstadiet. Dessutom har garantin ett nationellt syfte, nämligen att öka likvärdigheten i den svenska skolan. Skolinspektionen har granskat kvaliteten i genomförandet av kartläggningen och i att uppmärksamma och bedöma elevernas behov av stöd.

Logopedkritik mot Hitta språket

Hitta språket – nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass avser att kartlägga elevernas språkliga medvetenhet. Materialet har diskuterats i sociala medier bland logopeder, inklusive forskare, vilket resulterade i en skrivelse till Skolverket avseende en tidigare remissversion av kartläggningsmaterialet. Det är dock oklart hur synpunkterna tagits emot eftersom Skolverket i sin tur inte har återkopplat till de logopeder som författat skrivelsen. Enskilda logopeder försökte även ge input till Skolverket under remisstiden för materialet, det senare var dock tyvärr inte möjligt då endast personer som använt kartläggningsmaterialet med elever var välkomna att komma med återkoppling. Det som diskuterats bland annat är att materialet inte innehåller tillräckliga instruktioner för att en lärare ska kunna bedöma elevernas språkliga förmåga och att begreppet språklig medvetenhet används på ett missvisande sätt. Se även Språkforskningsbloggen (notera dock att blogginlägget gäller remissversionen och inte den slutgiltiga versionen av Hitta språket).

Skolinspektionens granskning: tillvägagångssätt

Skolinspektionen har intervjuat lärare i förskoleklass, personal med specialpedagogisk kompetens och rektorer på 30 slumpvis utvalda grundskolor, varav 25 kommunala och fem med enskild huvudman. Man har även samlat in exempel på lärarnas dokumentation och statistik från kartläggningen.

Vad visar granskningen?

Garantin ännu ej uppfylld

Bland Skolinspektionens iakttagelser finns att garantin i förskoleklass ännu inte fungerar fullt ut men att det oftast har fungerat bra att genomföra kartläggningsmaterialets aktiviteter. Dock är det knappt hälften av de granskade skolorna som har ett välfungerande arbete med att uppmärksamma och bedöma elevers behov av stöd.

Behov av stöd uppmärksammas inte alltid

Ungefär hälften av skolorna gör inte en särskild bedömning av de elever som visar indikation på att eventuellt inte uppnå kommande kunskapskrav. Skälen till detta är att man har begränsad eller ingen tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens. Ungefär hälften av skolorna planerar inte insatser i samråd med personal som har specialpedagogisk kompetens. Endast en tredjedel av den granskade skolorna har ett välfungerande arbete med att utveckla och anpassa undervisningen.

Vilket stöd ges?

Det är vanligt att fler pojkar än flickor bedöms behöva extra anpassningar. Granskningen visar också att stöd till elever fokuserar mindre på matematik än på språk. Vanliga anpassningar är exempelvis tydligare instruktioner, ändrad gruppsammansättning eller särskilda fysiska hjälpmedel. Stöd i form av extra anpassningar handlar ofta just om undervisningens form medan det är ovanligare att anpassningarna knyts till innehållet i kartläggningsmaterialet, det vill säga att utveckla språklig medvetenhet (enligt den luddiga definition som används i kartläggningsmaterialet, Signes anmärkning) och matematiskt tänkande.

När fungerar det väl?

Det som kännetecknar skolor med ett välfungerande arbete är skolorna använder dokumentationen som kartläggningen ger upphov till som utgångspunkt för att planera undervisningen och att det finns en tydlig organisation kring vem som gör vad, till exempel vad gäller den undervisande lärarens och specialpedagogen/speciallärarens roller. Skolor där kartläggningen fungerar bra använder alltid personal med specialpedagogisk kompetens i den särskilda bedömningen och man utgår från resultatet av kartläggningen för att utforma stöd och anpassa undervisningen, även på gruppnivå.

Läs mer på Skolinspektionen.se