Röst vid könsdysfori

Kompetensutveckling, Logopedi

Logopeden och forskaren Maria Södersten anställdes som adjungerad professor på 50 % vid Enheten för logopedi, Clintec, Karolinska institutet den 1 mars i år. Anställningen är fyraårig och innebär både utbildning och forskning.

– Jag har ansvar för utbildningsaktiviteter framför allt vid logopedprogrammet. Till exempel är jag ansvarig för kursen ”Voice disorders” på termin 6, jag handleder och examinerar examensarbeten, masterstudenter och doktorander samt bedriver egen forskning, berättar Maria Södersten.

Röst och tal vid könsdysfori

Ett av Söderstens forskningsintressen är röst och tal hos personer med könsdysfori. I en stor pågående studie undersöks resultat av feminiserande röstterapi för transkvinnor samt faktorer som kan predicera goda behandlingsresultat. Studien har planerats i flera år och två till tre logopeder arbetar på respektive ort enligt ett strukturerat behandlingsprogram på 8-12 tillfällen. Datainsamlingen avslutas under 2020.

– Antalet patienter som söker vård ökar kraftigt och vi måste utvärdera våra behandlingsinsatser. Tidigare studier har baserats på få deltagare. För att få tillräckligt många deltagare i vår studie samarbetar vår forskargrupp vid KI, bestående av mig, Ulrika Nygren, Cecilia Dhejne och Svante Granqvist, med forskare vid LaTrobe University i Melbourne, berättar Södersten.

Utvärdering av bedömningsinstrument

En förutsättning för att kunna utvärdera behandlingsresultat och jämföra olika studier är att samma bedömningsinstrument används. Mätningarna måste vara reliabla och valida och det gäller såväl frågeformulär till patienterna, ljudinspelningar och metoder för audio-perceptuell och akustisk analys.

Instrumentet Skattning av Rösten vid Könsinkongruens (SaRK)har översatts och validitets- och reliabilitetsprövats för transmaskulina personer i ett examensarbete av Stina Grufman-Björklund och Lotta Lindqvist. I ett alldeles färskt examensarbete av Hanna Bolle och Michelle Ekman utvärderas SaRK även för transfeminina personer.

Stämbandskirurgi

En del transfeminina personer behöver förutom röstbehandling också frekvenshöjande stämbandskirurgi.

– Vid Karolinska har vi utvärderat två kirurgiska tekniker, glottoplastik och Crico Thyroid Approximation. Studien publicerades förra året (Kelly et al., 2018) och visar att teknikerna har för- och nackdelar. Som ett resultat av studien utförs endast glottoplastik vid Karolinska Universitetssjukhuset, säger Maria Södersten.

Nationellt kvalitetsregister

Könsdysforiregistret är ett nationellt kvalitetsregister där data från alla yrkesgrupper som träffar transpersoner inom vården kan registreras. Logopederna var den första professionen som började registrera data 2017 och omkring 400 registreringar har hittills gjorts.

I nätverket Svensk förening för transpersoners hälsa (SFTH) har logopederna kommit överens om vilka bedömningsmetoder och mått man ska använda

– De flesta gäller än så länge startbesök och vi kan till exempel jämföra väntetider på olika orter i Sverige från det att remiss skickades från det psykiatriska utredningsteamet till det första logopedbesöket. Så småningom kommer mer data registrerats också efter behandlingsinsatser och då kan vi också få ut data om behandlingsresultat, förklarar Södersten.

Mer information och forskning om röst vid könsdysfori

All professioner som arbetar med transpersoner behöver specialkunskaper, bland annat om lagstiftning, om hur den psykiatriska utredningen går till, om hormonbehandling och kirurgi och om den specifika röstterapin som ges till transfeminina, transmaskulina och icke-binära personer, menar Södersten. Hennes råd till logopedkollegor som möter personer med könsdysfori och som vill utveckla sin kompetens kring patientgruppen är:

  • Läs in er på litteratur! (Se litteraturlista nedan)
  • Gå med i SFTH och delta i föreningens årliga konferens
  • Jobba i multiprofessionella team
  • Gå en fristående kurs inom området, KI planerar en kurs läsåret 2020/2021.
  • Delta i internationella konferenser. European Professional Association for Transgender Health (EPATH) anordnas nästa gång i Göteborg i april 2021.

Litteratur och länkar

Adler R, Hirsch S, Mordaunt M (Red). (2019) Voice and Communication Therapy for the Transgender/Transsexual Client: A Comprehensive Clinical Guide. Tredje upplagan. Publishing Inc.

Bouman W, Schwend A, Motmans J, Smiley A, Safer J, Deutsch M, Adams N, Winter S.  Language and trans health. International Journal of Transgenderism, DOI: 10.1080/15532739.2016.1262127

Dhejne, C. (2017). On gender dysforia. Doct. Diss., Dept of Clinical Neuroscience, Karolinska institutet, Stockholm.

EPATH – European Professional Association for Transgender Health

Kelly V, Hertegård S, Eriksson J, Nygren U, Södersten M (2018). Effects of gender-confirming pitch-raising surgery in transgender women. A long-term follow-up study of acoustic and patient-reported data. Journal of Voice, doi: 10.1016/j.jvoice.2018.03.005. PMID:30077418

Könsdysforiregistret

Nygren, U (2014). Effects of increased levels of androgens on voice and vocal folds in women with congenital adrenal hyperplasia and female-to-male transsexual clients. Doct. Diss., of Clinical Science, Intervention and Technology, Division of Speech and Language Pathology, Karolinska institutet, Stockholm.

Forskningsområdet Röstfunktion och röststörningar hos vuxna, KI

WPATH – World Professional Association for Transgender Health

Skribent: Signe Tonér

En förkortad version av artikeln har publicerats i tidningen Logopeden, nr 2 2019

Diskussion

Loader

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.