Kunskapsstyrning vård 2025-04-15:
Nationellt Programområde (NPO) barns och ungdomars hälsa har tagit fram rapporten Kartläggning av tillgång till logopediska insatser för barn och ungdomar med utvecklingsrelaterad språkstörning (DLD) som nu är ute på remiss med sista svarsdatum 13 juni. Vi lyfter några delar ur rapporten men rekommenderar alla att ta del av den i sin helhet och med fördel att besvara remissen från sina respektive verksamheters perspektiv!
Mål: jämlik vård
Tanken är att rapporten i sitt slutgiltiga skick kan utgöra en vägledning till fortsatt nationellt och regionalt arbete med strategier för kunskapsstyrd och jämlik vård till barn och ungdomar med DLD och den riktar sig till alla verksamheter där barn med DLD söker vård samt patientföreträdare. Barn med behov av logopediska insatser till följd av DLD har stor nytta av insatser som påverkar utvecklingen positivt och som kan leda till minskad andel med fysisk och psykisk ohälsa när de blir vuxna. Ojämlik vård och bristande kunskap om DLD innebär att insatser och anpassningar riskerar att utebli.
Ojämlik vård och bristande kunskap om DLD inom verksamheter innebär att insatser och
anpassningar riskerar att utebli.
Bristande likvärdighet och stora kunskapsluckor
I uppdraget att ta fram rapporten har ingått att kartlägga logopediska insatser till barn och ungdomar med DLD. I kartläggningen visar det sig bland annat att tillgången till logopedisk utredning och diagnos skiljer sig åt både inom och mellan regioner. Få regioner erbjuder intervention för barn i skolåldern med DLD. Hur gammal man är och var man bor kan alltså avgöra om man får logopediska insatser. Vid tidpunkten för kartläggningen (våren 2024) var det bara två regioner som klarade att uppfylla vårdgarantin för såväl barn 0-6 år som 7-17 år med DLD-frågeställning. På flera håll saknar logopedimottagningarna direkt tillgång till statistik över remisser utifrån specifik frågeställning och dessutom saknas nationell statistik för logopediska diagnoser.
Man konstaterar också att logopedtjänster i stor utsträckning saknas i verksamheter som möter barn och unga med DL, exempelvis barnhälsovård (BHV), Barn och ungdomspsykiatri (BUP) och i pedagogisk verksamhet. Dessutom finns det kunskapsluckor om DLD hos remittenter inom BHV och BUP.
Antal logopedtjänster i regionerna
Omräknat till heltidstjänster är det 305 logopeder vid de regionala logopedmottagningarna som arbetar med insatser till barn med DLD och/eller dyslexi (0-17 år). Siffran innefattar inte Region Stockholm och ej heller Norrbotten. Totalt arbetar drygt 42 % av alla regionala logopedtjänster med DLD i åldersgruppen upp till 8 år och ca 17 % med barn 7-17 år. I Stockholm är det framför allt inom vårdval logopedi som barn och ungdomar med DLD får insatser och i rapporten visar det sig att det finns fler logopedmottagningar i Region Stockholm (78 inom Vårdval logopedi) än i resten av Sverige sammantaget (65). Det har dock inte gått att få fram uppgifter om antal tjänster som arbetar med DLD och/eller dyslexi i Region Stockholm.
Man redogör också för antal barn i befolkningen per logopedtjänster vid de regionala logopedmottagningarna. Minst antal barn per logopedtjänst 0-6 år har Gotland (som för övrigt ligger bäst till vad gäller logopedtäthet generellt) och Kronoberg (som dock har relativt låg logopedbemanning totalt sett). Högst antal barn i befolkningen per logopedtjänst finns det i Västra Götalandsregionen samt Skåne. Gotland toppar listan även när det gäller logopedtjänster som arbetar med barn 7-17 år och sämst till ligger Gävleborg, Västernorrland och Västra Götaland. Är man i skolåldern har DLD och/eller dyslexi och bor i Jämtland-Härjedalen eller Kronoberg fanns vid tidpunkten för rapporten ingen tillgång till logopediska insatser (logopeden.se erfar att Kronoberg från och med årsskiftet tar emot skolbarn för utredning).
Väntetider och vårdgaranti
Det är 19 av 21 regioner som har gett uppgifter om sina logopedimottagningars väntetid vid mätpunkten mars/april 2024. För barn 0-6 år varierar väntetiden från 1-2 månader till 24 månader, men en median på 3,5 månader. Längst väntetider fanns i Västra Götaland men inom regionen fanns en stor variation. För barn 7-17 år var medianväntetiden 8 månader med en variationsvidd på en månad (Region Stockholm) till 36 månader (Värmland). De flesta barn som väntar på ett nybesök kan inte räkna med att bli kallade inom 90 dagar från remissdatum. Det är bara Blekinge som klarar vårdgarantin för både yngre och äldre barn. Flera regioner har stor variation mellan sina mottagningar när det gäller väntetid.
Arbetsgruppen bakom rapporten konstaterar att det förekommer lokala beslut om prioriteringar som ibland går emot vårdgarantin. Flera regioner uppger att vårdgarantin inte gäller för DLD och/eller dyslexi för åldersgruppen 7-17 år samt att vårdgarantin inte gäller för mer omfattande språkutredningar eller intervention. Olika lokala tolkningar/lösningar tyder på att det saknas centralt sammanhållen regional ledning av logopedin.
Flera regioner uppger att de inte skickar utomlänsremisser, trots att de inte uppfyller vårdgarantin och är skyldiga att informera patienten om möjligheten att remitteras vidare. Åtta regioner upger att de har remitterat vidare barn för utredning, antingen till privat utförare eller till grannregion. Region Halland uppger att ungefär 20 % av remissinflödet 0-6 år gäller barn bosatta i annan region.
Insatser till barn i skolåldern
Få av regionernas logopedimottagningar erbjuder intervention till barn i skolåldern med DLD. Regionerna hänvisar huvudsakligen till två förklaringar. Den första är uppfattningen att intervention borde ges i skolan och den andra förklaringen handlar om att det är resultatet av ett beslut om prioritering. I rapporten konstateras att handledning till vårdnadshavare behövs även för barn i skolåldern och att det inte ingår i skolans uppdrag men dessutom poängterar man att barn med mer omfattande DLD har nytta av direkt behandling även i skolåldern. Man menar också att det är problematiskt att hänvisa interventionsansvaret till skolan, om det inte finns specifika lokala överenskommelser.
Det förefaller godtyckligt vilka insatser barn med DLD erhåller.
Det är också oklart vilka strategier som ligger till grund för prioritering av resurser till olika diagnosområden inom regional logopedi. Den verkar vara lokalt styrd, ofta baserad på beslut på mottagningsnivå eller i samverkan mellan mottagningar inom en region. Det övergripande logopediska uppdraget för respektive region är vanligen mycket knapphändigt formulerat.
I Socialstyrelsens Kunskapsstöd för utredning och behandling av språkstörning – kompletterande förstudie besvaras frågan om regionernas logopedmottagningar kan utestänga barn i skolåldern från insatser. Beskedet från Socialstyrelsens jurister är att det inte går att hitta något stöd för en begränsning av vårdgarantin relaterat till ålder.
Logopeder i barnhälsovård
I kartläggningen framkommer att det finns 4,6 logopedtjänster i central barnhälsovård, fördelade på VG-region, Västerbotten, Uppsala, Sörmland, Dalarna, Jönköping, Örebro och Kronoberg. Övriga 13 regioner saknar logopedtjänster inom BHV. Rapporten lyfter att egen logopedkompetens inom BHV, både på BVC-motttagningar och centralt, skulle kunna korta vårdkedjan, men man ifrågasätter huruvida den nuvarande, ofta mycket låga tjänstgöringsgraden är tillräcklig för att uppnå god effekt.
Logpeder inom BUP
Kartläggningen vsar att endast tre regioner av samtliga 21 tillfrågade har logoped anställd inom BUP: Västra Götalandsregionen, Värmland och Gävleborg (fem regioner har inte svarat). I Stockholm, Uppsala, Västmanland, Östergötland och Västra Götaland finns logoped anställd inom särskilda utvecklingsneurologiska utredningsteam som kan organiseras på specialistvårdsnivå, privat och inom BHV. Man betonar vikten av en sammahållen utredning av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och av att samtliga professioner inom BUP har kunskap om samförekomst av språkliga funktionsnedsättningar tillsammans med övriga beteende- och utvecklingsrelaterade tillstånd.
Logopeder i förskola/skola
I rapporten ingår också en översikt över logopeder i skola och förskola (språkförskolor ingick inte i kartläggningen). Fullständiga svar inkom från 15 regioner, det vill säga samtliga kommuner i dessa regioner/län. Frågan ställdes också till ett urval friskolekoncerner och fristående bemanningsenheter för elevhälsa. Samtliga svarade att de inte har skollogoped. Alla Sveriges regioner har logoped i förskola/skola men tillgången är mycket ojämnt fördelad. Hälften av Sveriges kommuner har logoped anställd inom pedagogisk verksamhet och i ett antal regioner finns det fler logopedtjänster inom pedagogisk verksamhet än inom regional logopedi. Respondenterna beskriver att det saknas rutiner och avtal för samverkan med logopeder i andra verksamheter, t ex habilitering, BUP och logopedimottagning.
Arbetsgruppen
Nationell arbetsgrupp Barn och ungdomar med utvecklingsrelaterad språkstörning, som arbetat fram rapporten, har en tvärprofessionell sammansättning, representerar samtliga sjukvårdsregioner och har letts av ordförande Nelli Kalnak, forskare och specialistlogoped.
Läs hela rapporten!
Besvara remissen senast 13 juni!
Läs också:
Diskussion