I höstas publicerades en artikel av Erin Godecke med kollegor, som presenterade resultaten från en randomiserad kontrollstudie avseende intensiv afasibehandling kort tid efter stroke genomförd i Australien och Nya Zeeland.
Mer borde vara bättre – eller?
Det har varit oklart hur exakt afasibehandling ska utformas i akutskedet (här definierat som att behandlingen påbörjas inom 14 dagar från stroke). Författarnas hypotes var helt enkelt att högre behandlingsdos skulle leda till större förbättringar i språk och kommunikation. Man predicerade också att högre behandlingsdos skulle leda till bättre quality of life för patienterna och att det skulle vara kostnadseffektivt.
Omfattande studie
I studien undersöktes effekten av intensiv behandling vid afasi efter stroke. Behandlingen påbörjades två veckor efter insjuknandet och 246 patienter med afasi lottades till traditionell afasibehandling enligt lokala förutsättningar på respektive sjukhus eller två olika behandlingsvarianter med högintensiv terapi, dels en intensifierad variant av traditionell behandling omfattande 4-5 timmar per vecka, dels en specifik behandlingsform som tagits fram av en expertkommitté och som hade undersökts i pilotstudier. Att ha två varianter av intensivbehandling möjliggjorde att undersöka eventuella effekter av både behandlingsdos och behandlingstyp.
Som primärt utfallsmått användes Western Aphasia Battery-Revised Aphasia Quotient 12 veckor efter insjuknandet. Vid uppföljning deltog 217 personer (några drog sig ur studien, ett antal hade avlidit eller var i för dåligt skick för att medverka i bedömning).
Inga skillnader mellan grupperna
Oväntat nog hittade man inga skillnader mellan de tre behandlingsgrupperna, varken statistiskt eller kliniskt signifikanta sådana. En stor skillnad jämfört med pilotstudierna på vilka forskargruppen baserade sina hypoteser var att sedvanlig afasibehandling var av högre intensitet än vad forskarna sett i en pilotstudie. Detta menar man kan relateras till kliniska riktlinjer som rekommenderar högre behandlingsintensitet och tidigare insatser än vad som traditionellt erbjudits personer med afasi i Australien och Nya Zeeland.
Paradigmskifte?
Författarna föreslår att resultaten kan tolkas utifrån lagen om avtagande avkastning, en ekonomisk term från produktionsteori som innebär att efter en viss punkt ger ökad insats (här i form av mer behandling) marginella vinster när andra faktorer hålls konstanta.
Resultaten från den här studien motsäger alltså synen att mer intensiv afasibehandling i akutskedet efter stroke är bättre och visar snarare att sedvanlig behandling, som i studien motsvarade ett genomsnitt på 9,5 timmar under en dryg månads tid, kan vara tillräcklig för att stötta återhämtning under de första sex månaderna efter stroke. Författarna menar att man behöver mer pålitlig data kring spontanförbättring i akutfasen – något som är svårt att inhämta bland annat eftersom det inte är etiskt att ha en kontrollgrupp som inte får någon behandling alls. Forskarna bakom studien påtalar också att det fortfarande är oklart hur en betydligt högre behandlingsdos, exempelvis omfattande 100 timmar under tre månaders tid, skulle påverka språkförmågan.
Tillsammans med resultaten från den så kallade RATS-3 studien (Nouwen et al., 2017) som visade liknande resultat, menar Godecke med kollegor att denna studie bidrar till att tydligt ifrågasätta inställningen att intensivbehandling i akutskedet vid afasi efter stroke är det bästa. Men resultaten ska inte tolkas som att tidig och/eller intensiv afasibehandling inte ger resultat. Forskarna bakom denna studie poängterar att de specifikt har undersökt intensivbehandling tidigt efter stroke. Mer forskning behövs för att förbättra rehabiliteringen för personer med afasi efter stroke, bland annat vad gäller vilken typ av behandling som är optimal och när den ska erbjudas.
Sammanfattat av Signe Tonér
Godecke E., Armstrong E., Rai T., et al. (2020). A randomized control trial of intensive aphasia therapy after acute stroke: The Very Early Rehabilitation for SpEech (VERSE) study. International Journal of Stroke. October 2020. doi:10.1177/1747493020961926
Nouwens, F., de Lau, L. M. L., Visch-Brink, E. G., et al. on behalf of the RATS-3 investigators. (2017). Efficacy of early cognitive-linguistic treatment for aphasia due to stroke: a randomised controlled trial (Rotterdam Aphasia Therapy Study-3). European Stroke Journal 2017; 2: 126–136.
Diskussion