DN 2023-11-20:
Josef (fingerat namn) är 7 år och har autism. Hans föräldrar har nu stämt Österåkers kommun för diskriminering. Det är första gången om en strid om hjälp till ett barn med autism i förskolan har blivit en rättssak. Utslaget kan bli vägledande för alla barn med funktionsnedsättningar i svensk förskola.
Behov av egen resurs
Kärnan i rättsfallet har två aspekter: det ena är om barnet hade rätt till en egen resursperson på heltid i förskolan. Den andra är att kommunen valde att arbeta efter egna metoder istället för att jobba evidensbaserat och på ett sätt som var anpassat för Josef.
Josef fick både autism- och adhd-diagnos vid tre års ålder och i intyget till förskolan skriver överläkaren att Josef behöver 100 % individuellt vuxenstöd och att han behöver vara i en mindre barngrupp. Men föräldrarna fick veta att kommunen hade en informell policy som bestod i att alla särskilda behov hos barnen skulle lösas inom den ordinarie personalgruppen. Det blev ingen resursperson och det medförde enligt föräldrarna att Josef inte fick de insatser som skulle ske i samverkan med Autismcenter för små barn.
Kommunen menar dock att Josef har fått det stöd som lagen föreskriver och håller inte med om att de har diskriminerat Josef genom sitt besluta att inte genomföra de insatser som ordinerats av läkare och psykologer och som vårdnadshavare önskat.
Fick inte använda sitt kommunikationssätt
Josef kommunicerar med ett alternativt och kompletterande kommunikationssätt (AKK) form av Pecs. Men Pecspärmen fick Josef enligt föräldrarna inte ta med sig till förskolan i Åkersberga. Rektorn ska ha förbjudit den och hänvisat till att det var “vård” som inte hörde hemma i förskolan. Istället jobbade förskolan med teckenstöd och bildstöd som de fick ordinerat av kommunens specialpedagog, som dock aldrig träffade Josef. Enligt Josefs pappa saknar sonen förmåga att imitera och har även motoriskt mycket svårt både att utföra tecken och att peka på bildstödet.
Kommunen anser att de själva har rätt att bestämma vilka metoder de ska tillämpa i sin verksamhet och hänvisar till att förskolan inte är habilitering. Även om regionen hade svarat för kostnaderna så anser kommunen att habiliteringsinsatser är oförenligt med förskoleuppdraget.
Barnet har farit illa
Föräldrarna ser att förskolans insatser ledde till att Josef ständigt misslyckades och sonens självskadebeteende och repetitiva beteende ökade också kraftigt under åren på förskolan.
Josefs föräldrar är trötta efter att ha kämpat för sin son i fyra år. Det finns också en oro för att kommunen ska “straffa” familjen genom att dra in skolskjuts till den anpassade grundskola i en grannkommun där Josef nu går och där han har gjort stora framsteg. I samband med att Josef slutade förskolan gjordes nämligen en ny utredning där det konstaterades att Josef också har en svår intellektuell funktionsnedsättning.
Kämpar för barnen utan röst
– Josef kan inte prata. De här barnen saknar egen röst. Vi måste vara deras röster. Jag hoppas att det här räddar flera barn och familjer i vår situation. Det, och Josefs upprättelse, är det enda som har drivit oss, säger Josefs mamma.
Dom i fallet kommer den 24 november.
Läs artiklarna i DN!
- Autistiske Josef, 7 år, huvudperson i Sveriges första rättegång om särskilt stöd i förskolan
- Österåkers kommun: ”Kommunen själv avgör vilka insatser som är lämpliga”
Diskussion