Folkhälsomyndigheten 2024-05-31:
Folkhälsomyndigheten har kartlagt hälsa och förutsättningar för hälsa hos barn i åldrarna 0 till 5 år. Myndigheten har också kartlagt skillnader mellan olika grupper i befolkningen.
Bakgrund
Underlaget till kartläggningen är bland annat nationella register, enkätstudier och barnhälsovårdens journaler 2016-2020. Målgruppen är personer som är verksamma eller beslutsfattare inom barnhälsovården,men också till andra som behöver underlag för att prioritera insatser och fortsätta arbetet med att främja små barns hälsa, livsvillkor och levnadsvanor.
Hälsan är ojämlikt fördelad
Kartläggningen visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa, men resultaten indikerar också att det finns hälsomässiga utmaningar och att hälsan är ojämlikt fördelad. Det gäller framför allt barn med svenskfödda föräldrar kontra barn med utlandsfödda föräldrar. För nästan alla hälsorelaterade utfall som tas upp i rapporten finns det skillnader mellan dessa grupper, ofta stora sådana. Föräldrarnas utbildningsnivå har också samband med ojämlikheter: barn till föräldrar med kortare utbildning verkar ha sämre hälsa och sämre förutsättningar för hälsa.
Ojämlik tillgång till logoped?
Rapporten visar bland annat att 29 av 1 000 barn remitteras till logoped. Det verkar som att allt fler barn remitterades från Barnhälsovården till logoped, psykolog eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) under 2016-2020 och det är fler pojkar än flickor som remitteras. Det är vanligare att barn remitteras till någon av de tre instanserna om mamman är under 19 år vid barnets födsel, om någon förälder är född utomlands och om båda föräldrarna har gymnasial utbildning jämfört med eftergymnasial utbildning. Det är också vanligare med remiss till logoped, psykolog eller BUP om hushållet har låg inkomst eller om föräldrarna är ensamstående.
Remittering till logoped, psykolog eller BUP varierar från 2,8 till 5 procent i de 13 län som har tillgängliga data, sett till årsmedlet för 2016-2020. Gotland och Västernorrland har lägst remitteringsgrad medan Kronoberg och Värmland har den högsta (separata siffror för remiss till logoped redovisas inte).
I rapporten konstateras att en del regioner inte använder remiss vid konsultation med barnhälsovårdsteamets egen logoped/psykolog. Det finns även brister i registrering och datauttag som leder till ett bortfall. Man nämner också att remisser specifikt från barnhälsovården inte är ett fullständigt mått på små barns kontakter med logoped.
Språkutveckling – regionala skillnader?
Totalt 13 procent av 2,5–3-åriga barn i Sverige har stora svårigheter när det gäller tal- och språkutveckling baserat på språkscreeningen vid antingen 2,5 eller 3 års ålder. Andelen varierar från 9 till 17 procent i den 10 län med tillgänglig information. I Västerbotten, Västernorrland och Jämtland är andelen med stora språksvårigheter under 11 procent, medan Dalarna, Gotlands och Uppsala län har högst andel (14 procent eller mer).
Skärmtid
Totalt 64 procent av barn i åldern 4–5 år sitter framför en skärm i minst 60 minuter per dag i hemmet. Det framgår av uppgifter från barnens vårdnadshavare och avser perioden 2018–2020. Andelen barn med minst 60 minuters skärmtid per dag är högre bland pojkar än bland flickor.
Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram kunskapsunderlag om hur barns och föräldrars användning av digitala medier påverkar barns hälsa och utveckling. Underlaget ska vara klart till sommaren 2024, och till hösten ska myndigheten presentera rekommendationer för digital medieanvändning hos barn och unga.
Barnhälsovårdens insatser når långt ifrån alla
Resultaten indikerar också att upp till vart fjärde barn inte får barnhälsovård enligt det nationella barnhälsoprogrammet, och att nästan vart femte barn inte får de vaccinationerna som rekommenderas under de första levnadsåren. Vaccinationstäckningen för MPR-vaccin är exempelvis under 90 procent i Dalarnas, Hallands, Jämtlands och Stockholms län.
Bristande dokumentation
Det visar sig också att information om små barns hälsa i Sverige är svårtillgänglig och bristfällig. Barnhälsovårdens data registeras inte enhetligt över landet och kvaliteten varierar. Det saknas information om bland annat den psykiska hälsan och i rapporten används bland annat remiss till logoped/psykolog/BUP som ett grovt mått på förekomst av psykisk ohälsa.
Läs hela rapporten!
Hur mår små barn i Sverige? – Hälsa och hälsans förutsättningar bland barn i åldern 0–5 år
Läs också:
Diskussion