Journal of Speech, Language, and Hearing Research  69(6) 2026:

Alternativa och kompletterande kommunikationssätt (AKK) kan bland annat användas för att stärka uttrycksförmågan hos både barn och vuxna med flera olika bakomliggande svårigheter: alltifrån mer isolerade tal- och/eller språksvårigheter till flerfunktionsnedsättningar. En randomiserad kontrollerad studie visade att man kan stärka förmågan att bygga olika typer av yttranden hos barn i 3-4-årsåldern med olika typer av funktionsnedsättningar som påverkar uttrycksförmågan.

AKK-intervention med fokus på grammatik

Forskarna bakom studien menar att barn i förskoleåldern med nedsatt talförståelighet behöver erbjudas större möjligheter att utveckla sin grammatiska förmåga. Man behöver inte ha ett omfattande ordförråd för att börja kombinera ord: typiskt utvecklade barn bildar tvåordsyttranden ungefär vid 18 månaders ålder, när deras expressiva ordförråd ofta omfattar 50-100 ord och vid 3 års ålder använder barn grammatiskt fullständiga satser. Med utgångspunkt i typisk språkutveckling anser artikelförfattarna att man bör ha liknande målsättningar för AKK-användare, givet att deras språkförståelse är relativt intakt.

Den specifika intervention som erbjöds inom forskningsprojektet var Augmentative and alternative communication Generative Language Intervention (AAC-GLI). Tanken är att barn med relativt god språkförståelse har intakta mentala representationer av språk, vilket borde medföra att de relativt snabbt kan lära sig att producera yttranden (med hjälp av AKK), om de får lämpliga instruktioner och träning.

Metoden bygger på tre huvudsakliga komponenter:

1. Kommunikationskontexter: exempelvis lek, högläsning, påklädning. De valda sammanhangen ska innehålla element som är motiverande och som ger barnet tillfällen att kommunicera.
2. Strategier för instruktion/undervisning:  ett spektrum av eliciterings- och responsstrategier som är utformade för att underlätta barnens språkproduktion. Via artikeln kommer man åt videoexempel på strategier som användes i interventionen.
3. Teknologi: hur kommunikationshjälpmedel utformas är av avgörande betydelse för att lära och stötta barnet att skapa regelbaserade yttranden och i AAC-GLI använder man situations-/aktivitets baserade displayer, bland annat för att minska kognitiv belastning.

Studiens upplägg

Totalt deltog 40 barn i åldrarna 3;0 – 4,11 år i studien. För att inkluderas skulle barnen bland annat ha omfattande talsvårigheter, ha engelska som sitt primära språk, ha ett expressivt ordförråd på minst 25 ord, relativt god språkförståelse och ha tillräckligt god syn och hörsel för att kunna delta i interventionen. Deltagarna behövde inte ha någon tidigare erfarenhet av att använda hjälpmedelsberoende AKK. Barn med autismdiagnos exkluderades.

Till följd av att studiens genomförande påverkades av covid-19-pandemin fick man vara lite kreativ med randomiseringen till interventionsgrupp och kontrollgrupp. Det innebar att deltagare som rekryterades efter pandemin som inte lottades till interventionen placerades i en grupp som först var en kontrollgrupp men därefter också fick intervention. Detta tillvägagångssätt gjorde att totalt 29 barn fick intervention och 19 barn utgjorde kontrollgruppen. Minst en vårdnadshavare från varje familj deltog inledningsvis i en fyra timmar lång AKK-workshop.

AKK-interventionen ägde rum två gånger i veckan under fyra månader. Det huvudsakliga målet med interventionen var att öka yttrandelängden och ett underliggande mål var att barnen skulle lära sig att med hjälp av kommunikationshjälpmedlet producera yttranden som följer talad engelskas grammatiska regler. Den grammatiska komplexiteten ökade i och med att deltagarna gjorde framsteg. Man utgick ifrån ett antal leksituationer, till exempel födelsedagskalas, affärslek och kurragömma.

Som utfallsmått användes W-MLUSym, vilket är en AKK-anpassning av MLU-morfem (MLU står för mean length of utterance). Man använde foton av barnet och behandlaren för att underlätta produktion av ”jag” och ”du” och man använde bildsymboler för att representera lekföremålen som användes i sessionerna för att till exempel kunna uttrycka ägande. Alla deltagare använde en AKK-app i en iPad med situationsbaserade displayer. Varje display innehöll både innehållsord och grammatiska ord och ändelser. Det långsiktiga målet med AAC-GLI är att barnen ska lära sig att följa språkets underliggande regler snarare än att memorera specifika kombinationer av symboler. Därför finns det en poäng med att byta ut delar av ordförrådet i olika displayer för att barnen ska generalisera de grammatiska reglerna.

Under interventionsperioden genomfördes också flera mätningar: först en gång i månaden under den fyra månader långa interventionsperioden, därefter en uppföljande testning efter tre månader. Då undersökes barnens förmåga att generalisera grammatiska strukturer till nya yttranden (men med samma ord som använts i interventionen). Samtliga barn genomgick dessa mätningar, även barnen i kontrollgruppen. Sessionerna spelades in med audio och video och kodades, bland annat för att kunna räkna ut W-MLUSym.

God effekt av interventionen

Den statistiska analysen visade på måttliga till stora effektstorlekar både under interventionsperioden och vid uppföljningen efter tre månader, där barnen i interventionsgruppen hade högre W-MLUSym än kontrollgruppen. Som exempel på utveckling nämns exempelvis att barn gick från att formulera yttranden av typen MONKEY BED och ELEPHANT AIRPLANE vid pretestning till att efter interventionen producera subjekt-verb-objekt-satser, fraser med genitiv och fraser med prepositioner och adjektivattribut.

Författarna lyfter att studien har få deltagare och att man hade bortfall, vilket gör det anmärkningsvärt att man ändå kunde få så tydlig effekt. De nämner också att uppenbarligen har en enstaka workshop om AKK för föräldrar ingen större effekt, eftersom även vårdnadshavare till barnen i kontrollgruppen deltog i den.

Utöver de mätbara resultaten av interventionen poängterar forskarna också att interventionen genomfördes av 30 olika personer och att sessionerna delvis utformades efter barnens preferenser. Trots denna variation kunde man alltså se statistiskt signifikanta resultat.

Stötta alla aspekter av språkutvecklingen!

Författarna betonar att utvecklingen av pragmatisk, semantisk och grammatisk förmåga går hand i hand och stöttas av varandra. Logopeder och andra som arbetar med barn som är AKK-användare behöver jobba med alla dessa delar för att stötta barnens kommunikation. Utformningen av AKK-hjälpmedel behöver ta hänsyn till att språkutveckling är ett komplext fenomen och man föreslår fortsatt forskning för att ta reda på mer hur man kan stötta språkutvecklingen hos AKK-användare både på kort och lång sikt, inom alla lingvistiska domäner. Forskarna bakom studien betonar också att man behöver testa interventioner som AAC-GLI i ”skarpt läge”, i den kliniska verkligheten.

Läs hela artikeln!

Binger C., Harrington N., Hahs-Vaughn D. L., & Kent-Walsh J. (2026). Augmentative and Alternative Communication Generative Language Intervention: A Randomized Controlled Trial. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 69(6), 2654–2678. https://doi.org/10.1044/2026_JSLHR-25-00516

Läs också: