Susan Ebbels, Elspeth McCartney, Vicky Slonims, Julie Dockrell och Courtenay Norbury publicerar en preliminär version av en artikel om evidens för behandlingseffektivitet vid språkstörning på olika nivåer i den så kallade response-to-intervention-modellen (RTI). Kortfattat kan RTI beskrivas som att ju större behov ett barn har, desto mer specialiserad och individualiserad blir interventionen.
Författarna har granskat tidigare studier, metaanalyser och systematiska översikter av interventioner för barn med språkstörning. Det finns studier som ger stöd för indirekta insatser kan vara effektiva, givet att personer som levererar interventionen får tillräcklig utbildning och handledning. Direkta, individuella insatser som ges av logoped har god evidens och det är viktigt att vi säkerställer tillgången till individuell logopedbehandling för barn med ihållande och/eller komplex språklig problematik. Artikelförfattarna påpekar också att om man som logoped erbjuder intervention med svag evidensbas, behöver man undersöka om det aktuella arbetssättet är effektivt.
Evidence based pathways to intervention for children with Language Disorders
Läs om RTI på Språkforskningsbloggen
Läs mer om RTI på Skolverkets hemsida
Diskussion