Pandemins påverkan på barnhälsovården

Sveriges kommuner och regioner, maj 2021:

På försommaren publicerade Sveriges kommuner och regioner (SKR) en rapport om hur covid-19 har påverkat barnhälsovården under pandemins första halvår. Rapporten beskriver även hur barn och familjer har påverkats.

En del av barnhälsovården har påverkats mycket, bland annat möjligheterna att erbjuda föräldraskapsstöd och att identifiera utsatta barn. I rapporten betonas att pandemins direkta och indirekta effekter slår olika och därmed ökar risken för ojämlikhet mellan grupper av barn och familjer.

Positivt är ändå att mycket av barnhälsovårdens verksamhet har kunnat fortsätta i stort sett som vanligt i flera regioner, inte minst vad gäller det nationella vaccinationsprogrammet.

Mindre tid på förskolan

I vissa fall har förskolor försökt minska antalet barn som deltar i verksamheten, framför allt i kommuner där barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga endast får förskola de lagstadgade 15 timmarna per vecka. Under pandemin har barn i vissa fall uppmanats stanna hemma helt och hållet. Eftersom dessa barn ofta inte får vistas på förskolan under sommaren har en del barn uteblivit från förskolan flera månader i rad.

En barnspecialist kommenterar:

–Det vi reagerat på är att förskolorna ibland beslutat att ”15-timmarsbarn” inte får komma för att man haft dålig bemanning.

Man konstaterar också att barnen har uteblivit mer från förskolan i utsatta områden.

Ökad ensamhet och isolering

En barnhälsovårdsutvecklare som medverkat i intervjuerna som ligger till grund för rapporten säger bland annat:

–Under pandemin har ensamheten och isoleringen ökat och det har varit en stor riskfaktor för de sårbara familjerna som inte kan nyttja sina sociala nätverk. Det har varit svårt för familjerna att hitta ett sammanhang – inte bara för att olika aktiviteter och verksamheter begränsats, utan också för möjligheten att träffa äldre närstående har minskat.

Försämrad språkutveckling

Den isolering som pandemin och restriktionerna har inneburit har påverkat barns både psykiska och fysiska hälsa och välbefinnande. Snabb ökning i vikt hos vissa barn och försämrad språkutveckling är två exempel som lyfts som tydliga effekter. Den ökade isoleringen har gjort att barns
interaktioner med både barn och vuxna har minskat. Även barns välbefinnande, kognitiva och sociala utveckling kan ha påverkats negativt, vilket tillsammans med försämrad språkutveckling medför en risk för sämre förutsättningar för att lyckas i skolan. Barn med annat modersmål än svenska beskrivs i flera fall fått försämrade kunskaper i att tala svenska.

Anekdotiskt verkar antalet logopedremisser ha ökat (det finns ingen uppgift om faktisk ökning i rapporten):

–Logopeder hos oss har bekräftat att barnens språkutveckling har avstannat eller gått tillbaka. Logopeden har fått fler remisser till följd av detta, säger en barnhälsovårdsutvecklare.

Personal inom barnhälsovården vittnar om att utvecklingen i svenska stannat av hos familjer med annat modersmål i ett inslag från Sveriges Radio P4 Malmöhus.

Risk för senare upptäckt

I rapporten konstateras också att förändrade arbetssätt tillsammans med isoleringen under pandemin i vissa fall har gjort det svårare att upptäcka utökade behov på barnavårdscentralerna exempelvis barn med autismspektrumtillstånd. Det finns en oro för att konsekvenserna för denna grupp ska bli större än för andra barn eftersom stödbehovet redan från början är stort.

Det har också blivit svårare att identifiera särskilda behov hos föräldrarna, alltifrån psykisk ohälsa till missbruk och intellektuell funktionsnedsättning.

Läs hela rapporten!

Covid-19-pandemins påverkan på barnhälsovården