Läkartidningen 2023-12-07:
Gör termen pediatric feeding disorder (PFD) till diagnos även i Sverige, skriver specialistlogoped Helena Johansson, Logopedkliniken Danderyds sjukhus i ett debattinlägg i Läkartidningen.
Diagnosen PFD lanserades 2019 av en multiprofessionell expertpanel och definieras som en störning av oralt intag som inte är åldersadekvat, har varat minst två veckor samt associeras men svårigheter inom en eller flera av följande fyra domäner: medicinska problem, psykosociala svårigheter, brister i barnets ätfunktion och/eller komplikationer vad gäller näringsintaget. I USA inkluderades PFD i ICD-10 2021.
I Sverige saknas dock adekvata diagnoskoder och formella beteckningar för åtsvårigheter hos barn och befintliga diagnosbeteckningar är dessutom direkt missvisande menar Johansson.
Diagnosbeteckningen ARFID (avoidant/restrictive food intake disorder) lanserades 2013 i psykiatrins diagnosmanual. ARFID kan dock inte diagnostiseras om barnet har en bakomliggande sjukdom eller ett neuropsykiatriskt tillstånd som bättre förklarar problemet och är alltså ingen fungerande etikett vid multifaktoriella ätsvårigheter hos barn.
In sin debattartikel betonar Johansson också den relativt höga prevalensen av ätsvårigheter hos barn och att familjerna ofta behöver teambaserade insatser. Vårdgivare bör i första hand vara läkare, dietist, logoped och psykolog. PFD som diagnos kan bidra till att lyfta fram teamperspektivet på barn med ätsvårigheter.
Läs hela debattinlägget!
“Pediatric feeding disorder” bör bli en diagnos även i Sverige
Läs också:
Diskussion