Logoped Agnes Larsson har, tillsammans med kollegor vid Uppsala universitet och University of South Africa, gjort en intervjustudie som beskriver elevers, vårdnadshavares och lärares erfarenheter av att använda Bliss i läs- och skrivinlärning/-undervisning på en sydafrikansk specialskola.
Bakgrund
Symbolspråket Bliss har använts som system för alternativ och kompletterande kommunikation och som en brygga till läs- och skrivinlärning för personer utan funktionellt tal i årtionden, men man har inte tidigare undersökt om det skulle vara lämpligt även för målgruppen talande barn med inlärningssvårigheter.
Bliss-symboler kan kombineras för att bilda ett ord och symbolerna uttrycker också många grammatiska funktioner, som exempelvis tempus, plural och konjunktioner. Därmed har Bliss större potential att stötta litteracitetsutveckling än mer rendodlade avbildande symbolsystem. Bliss baseras på semantik och kan därför både produceras och tolkas även om individens fonologiska förmåga är svag. Det har föreslagits att Bliss tränar individens förmåga att analysera och syntetisera ord och meningar visuellt innan personen klarar detta med sedvanlig ortografisk skrift. Man skulle kunna tänka sig att bemästrandet av Bliss skulle kunna leda till ökad motivation och en känsla av att vara en läsande och skrivande varelse men det har varit oklart om förmågan till analys och syntes skulle föras över till traditionell ortografi.
Sydafrika är ett mångspråkigt land, vilket innebär att många elever får sin skolgång via ett andra eller tredjespråk. Detta kan ge ytterligare utmaningar när det gäller läs- och skrivinlärning, inte minst för elever med inlärningssvårigheter.
Metod
Semistrukturerade online-intervjuer gjordes med 16 elever med inlärningssvårigheter i åldern 13-18 år, samt 14 lärare och två vårdnadshavare. Eleverna valdes ut på basis av att de redan introducerats för Bliss av en lärare på skolan och att de hade använt Bliss under minst fyra veckors tid. Eleverna hade svårigheter att läsa och skriva på engelska, trots mångårig skolgång.
Intervjumaterialet analyserades med reflexiv tematisk analys. Metoden skiljer sig från klassisk tematisk analys på så sätt att forskarens subjektivitet ses som en tillgång snarare än ett hinder. Analysprocessen konceptualiseras som en generativ process där teman utvecklas. Istället för att söka konsensus mellan deltagande forskare är målet snarare att uppnå en mångfacetterad läsning av det empiriska materialet.
Resultat och diskussion
Både lärare och elever ansåg att Bliss var ett användbart och roligt verktyg i undervisningen för elever med olika förstaspråk och inlärningssvårigheter, även om både elever och lärare uttryckte en del svårigheter med att börja använda Bliss.
Lärarna upplevde att det fanns överföringseffekter från elevernas Bliss-användning till andra aktiviteter i klassrummet och uppfattade att elevernas delaktighet i klassrumsaktiviteter ökade. Enligt samtliga deltagare förbättrades elevernas läs- och skrivförmågor såväl som språkförmågor och psykosociala beteende efter införandet av Bliss. Lärarna rapporterade exempelvis att en del elever klarade ordigenkänning, att avkoda enskilda ord eller enkla, korta meningar. Det fanns exempel på elever som klarade att läsa hela stycken med text flytande. Förståelsen förbättrades och lärarna såg också hur elevers skrivande förbättrades och att de blev mer självständiga i skrivandet. Motivationen för skolarbete och förmågan till självkontroll ökade och självkänslan stärktes.
Deltagarna gav uttryck för att Bliss skulle kunna användas både i specialskolor och möjligen även i vanliga skolor, men fortsatta studier behövs för att ta reda på mer om hur Bliss fungerar i samband med läs- och skrivinlärning/-undervisning, exempelvis i form av interventionsstudier.
/Sammanfattat av Signe Tonér, tidningen Logopeden/logopeden.se
Läs hela artikeln!
Larsson, A., Johnson, E., Kuyler, A. & Jennische, M. (2024) A key to literacy? Exploring Bliss words combined with traditional orthography as a teaching strategy for language and literacy learning for learners with learning disabilities. Support for Learning, 00, 1–13. (open access)
Läs också:
Diskussion