Ny RCT-studie om högläsningens effekter

Datum: 22 September, 2020
Kompetensutveckling

I somras publicerades en artikel i Journal of Speech, Language, and Hearing Research av Claire Noble med kollegor om en studie där man har undersökt effekter av interaktiv högläsning, det vill säga högläsning som karakteriseras av att man bjuder in barnen till att samtala om texten.

Vilka språkliga förmågor gynnas av högläsning?

Tidigare studier har indikerat att interaktiv högläsning kan stötta en mängd språkliga förmågor, till exempel ordförrråd och berättarförmåga, och att barn som får delta i sådana högläsningsstunder har större ordförråd och blir bättre läsare än barn som inte blivit lästa för. Evidensläget är dock oklart och Noble och kollegor (Noble et al., 2020) var därför intresserade av att undersöka eventuella effekter av interaktiv högläsning på olika aspekter av språkförmåga.

Högläsning och socioekonomiska faktorer

Noble och hennes forskarlag ville också undersöka närmare om interventioner avseende högläsning är lika effektiva oavsett barnens socioekonomiska bakgrund. Metaanalyser av tidigare läsinterventionsstudier tyder nämligen på att familjens socioekonomiska status (SES) modererar “behandlingseffekten” på så sätt att barn från lägre socioekonomisk bakgrund får mindre effekt av dialogisk högläsning på exempelvis ordförråd jämfört med barn med högre SES. Det skulle i sin tur betyda att breda insatser för att främja interaktiv högläsning inte skulle minska glappet i språkförmåga mellan barn från högre respektive lägre SES.

Bild från 1177.se

Aktiv kontrollgrupp

I studien randomiserades 150 barn från varierande socioekonomisk bakgrund i åldrarna 2;6 till 3;0 år till tre grupper: två läsinterventioner och en så kallad aktiv kontrollgrupp. Vårdnadshavarna tränades i att läsa enligt respektive metod (pause reading och dialogic reading). Båda läsmetoderna har tidigare visat sig gynna barns språkliga förmåga men har aldrig jämförts inom ramen för samma studie tidigare. Med detta upplägg kunde Noble och hennes medarbetare undersöka om någon av de två metoderna var mer effektiv än den andra. I kontrollbetingelsen fick föräldrarna samma böcker som i de båda interventionerna men ingen specifik instruktion kring hur de skulle läsa, utöver allmänna råd hur de skulle få in läsningen som en del av vardagsrutinerna. Samtliga vårdnadshavare instruerades att läsa fem gånger i veckan, två böcker vid varje tillfälle under en sexveckors period.

Ingen förbättring på språkliga tester

Läsinterventionerna ledde till förändrat läsbeteende hos föräldrarna, men barnens resultat på språkliga tester förbättrades inte mer i interventionsgrupperna jämfört med den aktiva kontrollgruppen.

Att man valde en forskningsdesign med aktiv kontrollgrupp, som också ägnade sig åt högläsning i samma dos som i interventionerna men utan specifika instruktioner, kan vara en delförklaring till att Noble med kollegor inte hittade några interventionseffekter på språkliga förmågor. Tidigare studier av interaktiv högläsning har oftast använt en passiv kontrollgrupp, som alltså inte förändrar sitt beteende under interventionsperioden, men med en aktiv kontrollgrupp får man möjlighet att avgöra om det är specifika beståndsdelar i interventionen som leder till eventuella förbättringar eller mer allmänna aspekter – i det här fallet en förändring i termer av mängden högläsning rent generellt. Författarna betonar dock att det vore en förhastad slutsats att avfärda interaktiv högläsning på basis av resultat från endast en studie.

Andra förklaringar till utebliven interventionseffekt kan vara interventionsperiodens längd. Trots att tidigare liknande studier har kunnat mäta effekt efter 4-8 veckor, föreslår författarna att sex veckors intervention kan vara för kort. De betonar också att resultat från en enskild studie inte ska tolkas som att det inte är någon idé att ägna sig åt interaktiv högläsning. De föreslår också att man i framtida studier ska använda mer känsliga utfallsmått.

Ingen SES-effekt

Forskarna hade förväntat sig att barnens SES skulle påverka resultaten, men så var inte fallet i denna studie. Föräldrar från svagare socioekonomiska förhållanden var lika bra på att implementera interaktiv högläsning som föräldrar från högre SES.

En kommentar kring metodiken

Det namnkunniga forskarlaget bakom studien har preregistrerat studien, det vill säga på förhand definierat hypoteser, utfallsmått och analysmetoder för att minska risken för datafiske eller efterhandskonstruerade frågeställningar. Även i själva artikeln är den analytiska strategin och de statistiska metoderna detaljerat beskrivna och dataunderlaget finns öppet tillgängligt för den som vill göra kompletterande analyser eller dubbelkolla resultaten.

Preregistreringar har blivit vanligare i samband med den så kallade replikeringskrisen och har troligen lett till minskad publikationsbias. Det har ofta varit svårt att publicera studier med så kallade nollresultat vilket gör att befintlig litteratur i viss mån kan vara missvisande eftersom de studier som inte får någon interventionseffekt riskerar att inte antas för publicering eftersom resultaten inte är tillräckligt “spännande”. Allt fler vetenskapliga tidskrifter publicerar nu preregistreringar i form av så kallade study protocols och säger också öppet att man välkomnar studier med nollresultat eller studier som är replikeringar av tidigare forskning.

Läs hela artikeln!

Noble, C., Cameron-Faulkner, T., Jessop, A., Coates, A., Sawyer, H., Taylor-Ims, R., & Rowland Caroline, F. (2020). The Impact of Interactive Shared Book Reading on Children’s Language Skills: A Randomized Controlled Trial. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 63(6), 1878-1897. doi:10.1044/2020_JSLHR-19-00288

DELA ARTIKELN

Diskussion

Loader

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.