Riksförbundet Attention 2024-05:
I Attentions projekt Förskolelyftet är målsättningen att förbättra stödet till förskolebarn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, deras vårdnadshavare och förskolepersonal. Det treåriga projektet, som påbörjades hösten 2023, finansieras av Allmänna Arvsfonden.
Bakgrund
Förskolans positiva effekter på barns livsvillkor och språkutveckling förutsätter en förskola av hög kvalitet. Barn i behov av särskilt stöd är en av de grupper där förskolans positiva effekter är som tydligast, men många upplever en oro över förskolans möjligheter att ta hänsyn till barns olika behov.
Större barngrupper och färre personalresurser riskerar att slå extra hårt mot barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Via Attentions årliga enkäter och medlemskontakter har det tydligt framkommit att utmaningarna för förbundets medlemmar ofta börjar redan i förskolan. Därför ser man ett stort behov av ett projekt riktat just till förskolan.
Enkät till vårdnadshavare
Under våren 2024 besvarade 813 vårdnadshavare till förskolebarn med NPF-diagnos eller upplevd neuropsykiatrik pedagogik Attentions enkät. Generellt upplever vårdnadshavarna förskolesituationen som positiv. För en stor del barn sätts stöd och anpassningar in och många vårdnadshavare upplever att förskolepersonalen gör sitt bästa utifrån befintliga förutsättningar.
Stort behov av kommunikativt stöd
Av de svarande uppgav 48 procent att deras barn hade fastställd NPF-diagnos/diagnoser. Det var 32 procent av barnen som inte hade någon diagnos medan 20 procent var under utredning. Den vanligaste fastställda diagnosen var autism (72 procent), följt av adhd (48), språkstörning (35) och Tourettes syndrom (1 procent).
NPF-kompetensen behöver stärkas
Tyvärr visar enkätsvaren tecken på att förskolans förutsättningar i många fall utgör ett problem för barnens möjligheter till utveckling och för pedagogernas möjlighet att ge barnen det stöd och anpassningar de behöver. Nära hälften av respondenterna beskriver att kunskapen och kompetensen på förskolan kunde vara bättre. Ofta är kompetensen kring NPF isolerad till enstaka personer i personalgruppen och barnens möjligheter till rätt stöd står och faller med just de personernas närvaro. Den personbundna kunskapen leder till en skör situation, där vårdnadshavare kan känna sig nödgade att ha barnet hemma för att undvika att barnet tar skada som följd av brist på förståelse, anpassningar och stöd i förskolan.
”Personalens kunskaper inom NPF är allt ifrån inget till acceptabla kunskaper.
(Riksförbundet Attention, 2024)
Hur en dag är för mitt barn beror helt på vem som är med barnet.”
Många vårdnadshavare lyfter att förskolan saknar kunskap och därmed brister i användning av alternativ och kompletterande kommunikation såsom TAKK eller bildstöd för kommunikation.
Vårdnadshavarna drar ett tungt lass
Omkring en tredjedel av vårdnadshavarna upplever också att barnen bara till liten del eller inte alls får det stöd de behöver och har rätt till. Enkäten visar också att vårdnadshavare i stor utsträckning upplever att deras egna insatser eller agerande är helt eller till viss del avgörande för att barnet ska få rätt stöd. Det handlar exempelvis om att det är vårdnadshavarna som tillhandahåller lösningar på problem och utmanande situationer som uppstår på förskolan.
Omkring 40 procent av vårdnadshavarna uppgav att inställningen till barnens svårigheter skiljer sig åt mellan förskola och föräldrar. En klar majoritet av dessa uppgav att förskolan upplever barnets problematik som mindre än vad vårdnadshavarna själva anser.
Förskolans anpassningar
Den vanligaste formen av anpassningar på förskolan är enligt vårdnadshavarna anpassningar av specifika rutiner/aktiviteter (42 procent) medan 24 procent uppgav att förskolan har satt in resursstöd till barngruppen. Det är 20 procent av respondenterna som angav att förskolan inte har satt in några av de stöd/anpassningar som finns som svarsalternativ ((anpassningar av specifika rutiner/aktiviteter, bildstöd för kommunikation, bildschema, resurs till grupp, egen resurs, tillgång till eget återhämtningsrum/-plats). Av frisvaren framgår att en del fått andra typer av stödsinsatser i form av exempelvis tidshjälpmedel, extra språkträning, TAKK eller anpassad kost.
Oro kring sociala relationer och skola
Vårdnadshavarna lyfter sin oro över att deras barn ofta är utanför den sociala gemenskapen på förskolan. Många upplever att barnet inte får den hjälp det behöver för att kunna utveckla sociala färdigheter och samspel med andra barn och de känner sig oroliga över hur det ska påverka barnets framtida relationer och självkänsla.
Något som också skapar oro hos vårdnadshavarna är övergången till förskoleklass och hur barnen ska klara sin skolgång. Förskolan har ett viktigt uppdrag att stötta barnen med NPF i socialt samspel och kamratrelationer samt att minska föräldrarnas oro, exempelvis genom att säkerställa en trygg övergång från förskola till förskoleklass.
Attentions slutsatser
Utifrån enkätresultaten och tidigare kunskapsbas vill Attention:
- att kunskap om NPF blir obligatoriskt i rektorsutbildning
- att förskolans personal och ledning har tillräcklig kunskap om NPF, inklusive att tillämpa den kunskapen utifrån det enskilda barnets förutsättningar
- att förskolan avsätter tillräckligt med ekonomiska och personella resurser för att kunna ge de anpassningar och stöd som barnen har rätt till
- att förskola och förskoleklass förbättrar sin samverkan
- att förskolans personal i större utsträckning nyttjar föräldras kunskap om barnens utmaningar, styrkor och intressen för att skapa rätt förutsättningar för barnet
Läs hela rapporten!
”Vissa pedagoger är riktiga stjärnor. Vissa verkar inte förstå alls.”
Läs också:
Diskussion