Regeringen 2026-07-03:
Regeringen uppdrar åt en särskild utredare att leda en delegation för att stärka samhällets insatser för att bidra till goda och jämlika livsvillkor för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras anhöriga.
Varför ökar prevalensen?
Delegationen ska bland annat analysera utvecklingen av neuropsykiatriska (utvecklingsneurologiska) diagnoser bland barn och ungdomar, särskilt adhd och autism. I uppdraget ingår också att analysera konsekvenserna av att neuropsykiatriska diagnoser har ökat för berörda samhällsområden, såsom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola.
Språkstörning nämns i kommittédirektivet som en av funktionsnedsättningarna inom NPF-paraplyet men uppdraget fokuserar alltså främst på adhd och autism, mot bakgrund att prevalens av särskilt adhd har ökat. I gruppen 13-17 år, där prevalensen är högst, ökade den ungefär femfaldigt för flickor och trefaldigt för pojkar under tidsperioden 2010-2025. Man lyfter också att diagnosutvecklingen delvis kan förklaras av bättre kunskap om medvetenhet inom vården, skolan och hos allmänheten. Därtill har diagnoskriterierna förändrats, vilket bland annat innebär att symtom på adhd inte längre behöver finnas från sju års ålder utan från 12 års ålder, och att man kan ställa både autismdiagnos och adhd-diagnos. Möjliga drivande faktorer i form av skolans och samhällets krav har lyfts fram, men även ersättningssystem inom vården och efterfrågan på helprivata NPF-utredningar som kan fungera som incitament för ökad diagnostisering.
Efterfrågan överskrider kapaciteten
Den ökade diagnostiseringen har särskilt påverkat den specialiserade barn- och ungdomspsykatrin. Trots satsningar har efterfrågan på vård på många håll ökat snabbare än den tillgängliga kapaciteten. Ungefär 70 procent av alla läkarbesök inom barn- och ungdomspsykiatrin i åldersgruppen 10-17 år är relaterade till adhd-diagnoser. Socialstyrelsen rapporterar att utvecklingen medfört en ökad ojämlikhet i tillgång till vård, bland annat i form av att man ser en överrepresentation av diagnoser i områden med goda socioekonomiska förutsättningar och att man inte når barn i utsatta områden i den utsträckning som behövs.
Behov av helhetsgrepp
I kommittédirektivet betonas vikten av ett helhetsgrepp när det gäller ökningen av NPF-diagnoser, inte minst för att öka kunskapen om hur samspelet mellan medicinska, pedagogiska och sociala insatser påverkar diagnosutvecklingen hos barn och unga. I uppdraget ingår även analys av anhörigas situation. Riksförbundet Attentions anhörigenkät från 2024 visade bland annat att 86 procent (majoriteten föräldrar) upger att deras insats är helt eller till stor den avgörande för att den närstående ska få rätt vård och stöd; nästan lika stor andel upplever ett ständigt eller omfattande behov av att vara tillgängliga för sin närstående. I delegationens uppdrag ingår även att undersöka övergångar till vuxenlivet för unga med NPF.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2027.
Läs mera!
Kommittédirektiv: Goda och jämlika livsvillkor för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Dir 2026:68)
Läs också:
Diskussion