Tidningen Logopeden nr 1 2024:
Specialistlogopeden och numera doktorn Ulrika Schachinger-Lorentzon bedrev sina forskarstudier vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet och försvarade under våren avhandlingen Children who screen positive for language delay but not autism: from 2.5 to 6 years of age.
Vad händer med barn som faller ut på BVC:s språkscreening?
I Sverige genomgår nästan alla barn barnhälsovårdens språkscreening mellan 2;6 och 3 års ålder och i Göteborg genomförs även screening för autism vid 2;6-årsbesöket. Det övergripande syftet med Ulrika Schachinger-Lorentzons avhandling var att kliniskt beskriva och att över tid följa både den språkliga och den generella utvecklingen hos barn som remitterats till en logopedmottagning efter att ha screenats positivt för sen språkutveckling men inte för autism vid 2;6-årsbesöket.
Schachinger-Lorentzon följde 100 barn, såväl enspråkiga som flerspråkiga. Språkbedömning genomfördes i nära anslutning till språkscreeningen och föräldrarna fick fylla i ett nytt frågeformulär om barnets generella utveckling. Vid 6 års ålder följdes barnen upp med en ny och mer omfattande språkbedömning och föräldrarna fyllde i formuläret om barnets generella utveckling på nytt. Både barn och föräldrar skattade dessutom barnets livskvalitet. En journalgranskning genomfördes för att få fram information om vilken typ och omfattning av språkinterventioner som erbjudits och om eventuell förekomst av andra diagnoser.
Träffsäker screening?
Schachinger-Lorentzons uppföljning visade att barnhälsovårdens språkscreening vid 2;6 år identifierar språkstörning, 87 av studiens 100 deltagare som remitterades till logoped uppfyllde kriterier för språkstörning/DLD och föräldrarapporterad oro. Föräldrarna i gruppen barn med DLD rapporterade mer problem inom språk, kommunikation och social förmåga än föräldrarna till barn som inte uppfyllde kriterier för språkstörning. Vid 6-årsuppföljningen rapporterade föräldrar till barn med språkstörning/DLD problem inom ytterligare utvecklingsområden, såsom motorik, minne, språk, perception och inlärning. Det var 68 barn som hade språkstörning/DLD, 6 barn hade fonologisk språkstörning och 11 barn hade ingen språkstörningsdiagnos vid 6-årsuppföljningen (totalt deltog 85 barn i uppföljningsstudien).
–Tidig identifierad DLD är alltså sannolikt bestående, såväl hos en- som flerspråkiga 6-åringar. Förekomsten av andra utvecklingsdiagnoser vid 6 års ålder understryker vikten av att följa dessa barn ur ett ESSENCE-perspektiv. Det är något som både logopeder och andra professioner behöver vara uppmärksamma på, menar Ulrika Schachinger-Lorentzon.
Skillnader mellan enspråkiga och flerspråkiga barn
–De flerspråkiga barnen i min studie presterade signifikant sämre på satsförståelse, receptivt och expressivt ordförråd, meningsrepetition och berättarförmåga vid 6-årsuppföljninen jämfört med de enspråkiga barnen. Skillnader i språkförmåga mellan en- och flerspråkiga kunde ses redan vid den första mätpunkten när barnen var i genomsnitt 2;9 år gamla, berättar Schachinger-Lorentzon.
Lågt deltagande i intervention
I en journalgranskning av interventioner erbjudna mellan 3 och 6 år framkom att de aktuella barnen/föräldrarna endast deltagit vid 50 % av tillfällena som en behandlingsomgång innehåller.
–Familjernas låga deltagande i erbjudna interventioner är något man behöver titta närmare på, exempelvis i form av kvalitetsprojekt på mottagningen, säger Ulrika Schachinger-Lorentzon.
En längre version av artikeln finns att läsa i tidningen Logopeden nr 1 2024.
Ulrika Schachinger Lorentzons avhandling
Schachinger Lorentzon, U. (2024). Children who screen positive for language delay but not autism: from 2.5 to 6 years of age. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet.
Läs också:
Diskussion