Tidningen Logopeden nr 1 2021:
Anna Fäldts avhandling visar bland annat att man med rätt screeningverktyg kan identifiera barn med kommunikationssvårigheter vid 18 månaders ålder.
Anna Fäldt lade fram sin avhandling Targeting toddlers’ communication difficulties at the Swedish child health services – a public health perspective vid Uppsala universitet i slutet av förra året och är även den första talaren på Logopedförbundets lunchwebbinarier den 5 februari.
Tre nivåer av hälsofrämjande
Målet med svensk barnhälsovård (BHV) är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa. BHV jobbar på tre nivåer där den första insatsnivån handlar om intervention till hela populationen, andra nivån fokuserar på individer med ökat behov eller risk för problem med hälsa eller utveckling och den tredje nivån är indikerad intervention, alltså insatser till barn och familjer som behöver fördjupat stöd från till exempel socialtjänst, fysioterapeut eller logoped.
I avhandlingens olika delstudier har Anna Fäldt studerat tre delar av den hälsofrämjande processen vad gäller kommunikationssvårigheter hos barn.
Svårt att nå alla
I delstudie I undersöktes en universell intervention (filmen Hitta språket från Kodknäckarna) som syftade till att öka föräldrars medvetenhet om tidig språkstimulans. En lärdom var att denna insats inte nådde föräldrar i förväntad utsträckning. Dessutom verkade Hitta språket nå föräldrar med bättre förutsättningar, till exempel i form av högre utbildningsnivå, i större utsträckning än föräldrar med lägre socioekonomisk status.
Effektiv screeningmetod
I nästa studie undersökte man hur BHV-sköterskor upplevde användningen av Infant Toddler Checklist (ITC) vid 18-månadersbesöket.
“Det viktigaste resultatet i avhandlingen är att man vid 18-månadersbesöket inom barnhälsovården kan identifiera barn med kommunikationssvårigheter”
–Det viktigaste resultatet i avhandlingen är att man vid 18-månadersbesöket inom barnhälsovården kan identifiera barn med kommunikationssvårigheter och att den screeningmetod som utvärderats kan fungera hälsofrämjande, berättar Anna.
KOMiTID
Om man inför en screening är det viktigt att det finns en intervention för dem som screeningen identifierar. I Annas projekt använde man interventionen KOMiTID, som coachar föräldrarna i att använda olika typer av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), responsiv kommunikationsstil och miljömodifierande strategier. I den sista delstudien undersöktes föräldrarnas upplevelse av att delta i KOMiTID. Analysen visade att föräldrar till barn uppskattade utbildningen, lärde av varandra och använde de strategier som lärdes ut, inklusive olika AKK.
En längre version av artikeln finns att läsa i tidningen Logopeden!
Signe Tonér
Fäldt, A. (2020). Targeting toddlers’ communication difficulties at the Swedish child health services – a public health perspective (PhD dissertation). Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.
Diskussion