Tidningen Logopeden nr 1 2021:
Linnéa Öbergs avhandling visar att det finns överlappning i språkliga prestationer när man jämför tvåspråkiga barn med och utan språkstörning. I avhandlingen finns också referensdata som kan komma till användning vid logopedbedömning.
Ordförråd och nonord hos arabisk-svensktalande barn
Arabiska är det näst största språket i Sverige och mer kunskap om språkutveckling behövs av flera skäl. Tvåspråkiga barn som inte har tillräckliga kunskaper i majoritetsspråket riskerar att hamna efter enspråkiga jämnåriga i skolan. Oklarheter kring vad som kan betraktas som “normal” tvåspråkig utveckling kan leda till både under -och överdiagnostisering av språkstörning. Detta hänger delvis ihop med att barn med språkstörning och barn med som är andraspråksinlärare av svenska har en del gemensamma drag språkligt.
Det övergripande syftet med Linnéa Öbergs avhandlingsprojekt var att undersöka ordförrådskunskaper och nonordsrepetition samt att kartlägga bakgrundsfaktorer som tidig språkutveckling, språkanvändning och familjebakgrund hos arabisk-svensktalande barn med och utan språkstörning.
Språkexponering mer kopplat till produktion än förståelse
–Våra resultat visar också att bakgrundsfaktorerna påverkar ordförståelse respektive ordproduktion på olika sätt: exponering hade större påverkan på produktion än på förståelse, säger Linnéa Öberg.
Till skillnad från många internationella studier hittade man inga samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och barnens ordförråd.
Bättre bedömningar
Om professionella, exempelvis BVC-sköterskor och logopeder, är medvetna om vad barn med språkstörning och tvåspråkiga barn har gemensamt och har kunskap om vilka faktorer som påverkar språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn, kan screening, bedömning och diagnostisering blir mer träffsäkra.
–Med kunskaper om hur exempelvis exponeringslängd för andraspråket och procentuell daglig exponering för respektive språk kan man bättre tolka resultatet på ett ordförrådstest, menar Öberg.
På sikt är det tänkt att bedömningsmaterialen, som till stor del är framtagna inom det europeiska forskningsnätverket Cost Action IS0804, ska kunna användas inte bara inom forskning utan även kliniskt.
–I min avhandling finns referensdata som kan vara vägledande vid bedömning av arabisk-svensktalande barn, berättar Linnéa Öberg.
En längre version av artikeln finns i tidningen Logopeden!
Öberg, L. (2020). Words and non-words : Vocabulary and phonological working memory in Arabic-Swedish-speaking 4–7-year-olds with and without a diagnosis of Developmental Language Disorder (PhD dissertation). Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.
Läs också Öberg, L., & Lindgren, J. (2019). Referensdata för två nonordsrepetitionstest för svensktalande vuxna: effekter av nonordstyp, nonordslängd och förekomst av konsonantkluster. Logopeden 4.
Signe Tonér, tidningen Logopeden
Diskussion