Emma Leifler har undersökt elevers upplevelse av inkludering i skolan samt föräldrars och lärares uppfattningar.
Forskarstudier vid KIND
Specialpedagog Emma Leifler försvarade sin avhandling vid Karolinska institutet den 10 juni och har varit knuten till KIND, som är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar .
En inkluderande skola
Den svenska skollagen (SFS 2010:800) lyfter fram att elever med stödbehov ska så långt det är möjligt undervisas i inkluderande skolmiljöer och med stödet implementerat i den reguljära undervisningen. En inkluderande skola ska vara anpassad så att alla elever kan uppnå mål och kunskaper oc den ska även vara socialt inkluderande. En inkluderande skolmiljö tar
hänsyn till alla delar av lärmiljön: den pedagogiska, den fysiska och psykosociala.
Skolsvårigheter med elever med NPF
Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) når färre kunskapskrav och är mer ofta socialt exkluderade och även utsatta för kränkningar och mobbing. Antalet elever som mår
psykiskt dåligt har ökat i både grundskolan och gymnasieskolan. Detta börjar bli ett allvarligt problem och i skoldebatten lyfts det fram att skolan ska vara likvärdig men att så inte är fallet i Sverige idag.
Inkluderingskompetens
För att kunna utveckla en likvärdig skola behövs inkluderingskompetens, det vill säga att skolpersonal har förmågan att kunna anpassa lärmiljön så att den fungerar för alla elever. För att kunna förbättra behöver man veta vad som fungerar och vad som inte fungerar för eleverna. Därför valde Leifler att undersöka vad eleverna själva tycker samt att ta reda på föräldrars och lärares uppfattningar om inkludering.
Fyra delstudier
Som teoretisk ram har Leifler bland annat utgått ifrån Bronfenbrenners bioekologiska modell, WHO:s biopsykologiska ramverk samt ICF. Avhandlingen består av fyra delstudier.
Delstudie 1
Delstudie 1 är en systematisk litteraturöversikt om anpassningar i lärmiljön för autistiska elever i reguljära skolformer. Det visade sig att riktade interventioner mot lärmiljön är ovanliga både i svensk och internationell skolkontext. Interventioner med god effekt på elevers lärande var bland annat olika former av anpassningar riktade mot den social miljön. Översikten visade också att olika stödsystem för att möjliggöra ökad självständighet eller för att kunna genomföra skoluppgifter på ett bättre sätt hade god effekt, exempelvis stödstrukturer för att skriva text, belöningssystem och prompts, databaserade program och videobaserat stöd för att stötta övergångar.
Delstudie 2
Delstudie 2 en interventionsstudie för lärare där Leifler tittade närmare på lärares självupplevda förmåga och inkluderingskompetens. Själva interventionen bestod av att lärare fick ta del av teori och evidensbaserade metoder utvecklade för elever med NPF. Resultaten visar att ett kortare professionsutvecklingsprogram för lärare och annan skolpersonal kan öka inkluderingen för elever med NPF. Lärare skattade sin självförmåga högre och hade ökad kunskap om konkreta anpassningar efter interventionen.
Delstudie 3
Den tredje artikeln är en explorativ studie kring träning av sociala färdigheter och undersöker hur lärare, elever och skolledning skattar en genomförd intervention med fokus på social validitet, det vill säga om interventionen är acceptabel och genomför enligt deltagarna. Här genomfördes intervjuer med såväl elever som lärare och skolledning och svaren analyserades med tematisk analys. Det framkom att eleverna värdesätter att få träna på det som de tycker är svårt, gärna i en naturlig miljö. Deltagande elever beskrev att de hade utvecklat sina sociala förmågor och upplevde ett ökad välmående. Lärarna såg förändringar både i skolans sociala klimat och i elevers personliga utveckling. De upplevde visserligen träningen som omfattande men ändå genomförbar i skolmiljö. Skolledningen upplevde också förbättringar i den sociala miljön. Både eleverna, lärarna och skolledning beskrev ökad skolnärvaro som en konsekvens av interventionen.
Delstudie 4
Den fjärde och sista delstudien handlar om levda erfarenheter av inkludering i skolan och undersökte lärmiljön med kartläggningsinstrumentet INCLUSIO som täcker in lärmiljön utifrån ett holistiskt perspektiv. Frågorna i INCLUSIO handlar bland annat om bemötande, studiemiljö och om man får det stöd man har rätt till och frågorna anpassades för att fungera för elever, deras föräldrar och lärare. Lärare skattade så gott som samtliga undersökta områden som mer inkluderande än vad elever och föräldrar gjorde. De områden med störst skillnader i skattningar var bland annat om man får individuellt stöd i klassrummet, om man förbereds på förändringar eller oförberedda sociala aktiviteter och om man får träna på att hantera känslor och reaktioner.
Sammanfattning och slutsatser
Leifler konstaterar sammanfattningsvis att den psykosociala skolmiljön kan utvecklas med olika former av interventioner och anpassningar. Den sociala miljön verkar inte vara tillräckligt anpassad och eleverna behöver mer verktyg för att kunna hantera den. Lärare behöver bredare kompetens om NPF för att kunna genomföra anpassningar i alla delar av lärmiljön. såväl den pedagogiska som den fysiska och psykosociala. Leifler föreslår att en intervention för att öka lärares NPF-kompetens kan vara ett första steg mot ett bättre bemötande av elever som behöver får växa, trivas och tillåtas vara sig själva. Eleverna själva uttryckte att de gärna hade tränat mer på sådant de tycker är svårt och Leifler menar att det finns förbättringspotential för skolan att kunna utveckla elevers agentskap och förmågor och betonar att mer forskning behövs för att göra begreppet “en skola för alla” mer trovärdigt. I framtida studier bör eleverna själva inkluderas i större utsträckning.
Leifler, E. (2022). Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions [Diss.].
Läs också:
Diskussion