Nationella riktlinjer för adhd och autism

Datum: 20 October, 2022
Kompetensutveckling

Socialstyrelsen, logopeden.se oktober 2022:

Socialstyrelsen släppte i dagarna de första nationella riktlinjerna för råd och stöd vid adhd och autism i syfte att bidra till jämlika insatser av hög kvalitet både för barn, ungdomar och vuxna. Riktlinjerna vänder sig framför allt till personer med övergripande ansvar för att fördela resurser i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Signe Tonér från tidningen Logopeden/logopeden.se sammanfattar riktlinjerna och kommenterar med logopedglasögonen på.

Likvärdig vård och inkluderande samhälle

Utredningar och insatser i rätt tid kan förebygga större svårigheter för personer med adhd eller autism. I riktlinjerna konstateras att allt fler diagnostiseras med adhd och autism och att hela samhället behöver bli mer inkluderande för att dessa personer ska få bättre förutsättningar och stärkt livskvalitet.

I dagsläget råder det stora skillnader i den vård och det stöd som erbjuds till personer med adhd eller autism. Väntetiderna för en utredning är ofta lång och många verksamheter behöver samordna sina insatser bättre. Socialstyrelsen pekar också på att det finns grupper där funktionsnedsättningarna ofta missas, bland annat hos personer med annat förstaspråk än svenska, äldre samt flickor och kvinnor. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har dessutom visat på stora brister i samordningen av insatser för barns och ungas psykiska hälsa.

Tidiga och samordnade insatser

Man betonar vikten av tidiga insatser, som både kan minska svårigheterna i sig och även förebygga allvarliga konsekvenser av adhd och autism i form av exempelvis depression, skolfrånvaro, missbruksproblematik och fysiska sjukdomar. Insatserna ska ges så snart som möjligt vid misstänkt adhd, autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Man ska alltså inte “vänta” på diagnos. Beslutsfattare inom hälso- och sjukvård bör se till att insatserna blir sammanhållna och kontinuerliga, vilket kräver tydliga rutiner för samverkan mellan olika instanser. Här räknas det upp en rad olika sådana, däribland några där logopeder ofta ingår, bland annat habilitering och elevhälsa.

Individanpassade utredningar

I riktlinjerna uppmanas beslutsfattare att tillse att utredningarna är anpassade efter individens behov och utförs av personal med adekvat kompetens och erfarenhet, en “miniminivå” är läkare och psykolog. Logopeder nämns som en av flera professioner som bör kunna ingå i utredningsteamet utifrån individens behov (i fotnoter eller bildtexter…). Utredningen ska peka framåt mot de insatser som behövs. En intressant formulering är “Man behöver också reda ut om svårigheterna beror på annat än den funktionsnedsättning som misstänks.” Ur ett logopediskt perspektiv seglar exempelvis språkstörning/DLD upp som en stark kandidat både förstås till tillstånd som ofta samförekommer med såväl autism som adhd, men även i termer av differentialdiagnostik. När det gäller vanliga samförekommande tillstånd nämns inte språkstörning bland de exempel som räknas upp i riktlinjerna.

Bred behandling

Socialstyrelsen rekommenderar flera typer av insatser för de aktuella grupperna, att resurser behöver satsas både på läkemedel och annan behandling och betonar att flera yrkesgrupper ofta behöver samverka. En skrivning som är av vikt för logopeder är att om insatser inte erbjuds av ett team i samma verksamhet (exempelvis om logopeden sitter på en logopedmottagning och övriga insatser sker via BUP, min anmärkning) är det viktigt att föra över erfarenheter och kunskaper mellan verksamheterna. Detta är alltså något som chefer och beslutsfattare behöver skapa möjligheter för.

Exempel på insatser som specifikt nämns är dels psykoedukativa insatser till personen med diagnos eller deras vårdnadshavare, mångsidiga intensiva beteendeinsatser (för små barn med autism – en behandlingsform som bland annat kan ges av logopeder med rätt kompetens), social färdighetsträning, KBT, boendestöd från socialtjänsten till vuxna med adhd eller autism vid behov, samt läkemedel (vid adhd). Psykoedukativa insatser ses som grunden för all fortsatt behandling enligt riktlinjerna.

Evidens och resurstilldelning

I riktlinjerna påtalas det också att många viktiga insatser för personer med adhd och autism saknar tillräckligt forskningsstöd. De nya riktlinjerna bygger därför till stor del på erfarenhetsbaserad kunskap som samlats in genom en systematisk konsensusprocess med drygt 500 experter.

Din region behöver satsa resurser om ni saknar ett tvärprofessionellt och
teambaserat arbetssätt för personer med misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller fastställd adhd eller autism. Viken typ av resurser och hur stora beror på ert utgångsläge.

Socialstyrelsen, 2022

I riktlinjerna finns en tydlig uppmaning till beslutsfattare om att satsa på tvärprofessionellt och teambaserat arbetssätt för personer med misstänkt eller fastställd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Insatserna ska också fungera för hela spektrat av patienter och brukare, från personer med intellektuell funktionsnedsättning eller andra komplexa svårigheter till personer med adhd eller autism och många kompenserande styrkor. Socialstyrelsen uppmanar också beslutsfattare att se över kompetensförsörjningen och antingen rekrytera mer personal eller samverka mer med andra vårdverksamheter. Samverkansinsatser bedöms enligt riktlinjerna ha hög prioritet. Det här är alltså något att ta fasta på för logopeder som möter personer med misstänkt eller diagnostiserad autism eller adhd och som arbetar i regioner där samverkan brister eller där logopeder inte finns på relevanta platser i hälso- och sjukvården.

Riktlinjeprocessen

Projektledningsgruppen har bestått av projektledare och utredare från Socialstyrelsen, representant från SKR samt av sakkunniga personer med bakgrund inom psykiatri, psykologi och arbetsterapi. I arbetet med kunskapsunderlag för riktlinjernas rekommendationer återfinns glädjande nog en logoped och forskare i form av Fritiof Norrelgen. Även i prioriteringsarbetet har det ingått en logoped, Irene Eriksson.

I framtagande av riktlinjerna har Socialstyrelsen samverkat med de nationella programområden för barn och ungdomars hälsa, psykisk hälsa respektive rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin, de regionala samverkans- och stödstrukturerna som stödjer samverkan mellan kommuner i ett län och mellan kommuner och aktuell region, nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten, SBU, andra myndigheter samt med Riksförbundet Attention och Autism- och Aspergerförbundet (som inom kort byter namn till Autism Sverige).

Fram till den 20 januari 2023 finns det möjlighet för kommuner, regioner, yrkesföreningar och intresseorganisationer att komma med synpunkter på riktlinjerna för en första revidering som beräknas vara klar i slutet av nästa år.

Du som arbetar för exempelvis en region, kommun, intresseorganisation, yrkesförening eller privat vård- eller omsorgsgivare kan också skicka skriftliga synpunkter på riktlinjerna, senast 20 januari 2023.

Socialstyrelsen, 2022

I den uppdaterade versionen planerar Socialstyrelsen att bland annat lägga till rekommendationer om kognitiva stöd och hjälpmedel.

Läs de nya riktlinjerna!

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism

Läs också:




DELA ARTIKELN

Diskussion

Loader

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.