Tidningen Logopeden nr 4 2021:
Sedan 2017 har Ann-Sofie Taleman haft tjänsten som samordnande logoped i Norrköpings kommun. Hon beskriver sitt uppdrag som utmanande och ibland frustrerande, men framförallt otroligt roligt och inspirerande.
Logopeder i pedagogisk verksamhet i Norrköping
Norrköpings kommun har gått i bräschen för logopeder i pedagogisk verksamhet. Här har man haft logopeder i utbildningsväsendet sedan någon gång på 1990-talet och som mest hade man 18 tjänster 2017.
–Nu har antalet tjänster minskat något. Inga logopeder har sagts upp men på grund av ansträngd ekonomi har man inte rekryterat nya logopeder om någon har slutat, förklarar Ann-Sofie, som just nu samordnar 13 logopeder i Norrköpings kommun. Tio av dem arbetar i skola och tre mot förskola.
Samordnande logoped
Norrköpings kommun rekryterade en samordnande logoped 2017 och hade blivit tipsade om Ann-Sofie, som blev uppmanad att söka.
–Det lät intressant och efter ett par dagars betänketid bestämde jag mig för att söka tjänsten, berättar Ann-Sofie.
Specifika tjänster för samordnande logopeder för logopeder inom skola och förskola är sällsynta, Ann-Sofie känner bara till ytterligare fem logopeder i Sverige med samma titel. Arbetet innebär som namnet antyder att ha en koordinerande roll och att fungera som arbetsledare när det gäller logopedrollen. Skol- och förskolelogopederna i Norrköping har respektive rektor som chef och dessutom finns det en verksamhetschef som har övergripande medicinskt ansvar för all hälso- och sjukvårdspersonal inom kommunens pedagogiska verksamheter.
Stora skillnader nationellt
Förutom att arbeta övergripande med rutiner och ledningssystem i Norrköpings kommun har Ann-Sofie även varit en del av den grupp som tagit fram ett förslag till Nationella riktlinjer för logopeder inom pedagogisk verksamhet. Dokumentet har legat ute på remiss under hösten och förhoppningsvis kan riktlinjerna vara färdiga innan årsskiftet. Tanken är att riktlinjerna ska vara ett stöd för logopeder, men också för de som anställer så att de vet hur de ska använda logopedens kompetens på rätt sätt. Därmed kan förhoppningsvis logopeders närvaro i skola och förskola öka. Utvecklingen har dock varit positiv under 2000-talet: 2005 svarade 21 av Sveriges 290 kommuner att det fanns tillgång till kommunlogoped och idag räknar man med att ungefär en tredjedel av kommunerna har logoped. För att hänga med i utvecklingen när det gäller logopeders vidgade arbetsmarknad behöver också logopedutbildningarna införliva moment som riktas mot arbete i skola och förskola vilket delvis görs idag men det varierar mellan utbildningsorterna.
(En längre version av intervjun med Ann-Sofie Taleman finns i tidningen Logopeden nr 4 2021)
Stina Lindkvist
Diskussion