Möt afasiforskaren Monica Blom Johansson

Datum: 24 June, 2024
Kompetensutveckling, Logopedi

Logopeden nr 1 2024:

Monica Blom Johansson är universitetslektor vid Logopedprogrammet, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör framför allt psykosociala konsekvenser vid afasi och stöd och samtalsträning till närstående. Monica har även en klinisk del av sin tjänst där hon arbetar som logoped på Akademiska sjukhuset. 

Monica Blom Johansson är logoped och forskare vid Uppsala universitet.

Närstående till personer med afasi

Monica har intresserat sig för kommunikationspartnerträning och närstående till personer med afasi alltsedan magisteruppsatsen. Hon disputerade 2012 med avhandlingen Aphasia and communication in everyday life: Experiences of persons with aphasia, significant others, and speech-language pathologists.  

ICAP-behandling på Ackis  

På Akademiska sjukhuset i Uppsala har man trots neddragningar kunnat starta så kallad ICAP-behandling (intensive comprehensive aphasia program). I ICAP jobbar man utifrån ett ICF-perspektiv med funktionell kommunikation i grupp men också med individuell träning. Behandlingen ges med hög intensitet och kommunikationspartnerträning till närstående är en del i behandlingspaketet. Berörda chefer för logopedverksamheten men även högre upp i linjen har arbetat för att logopederna ska kunna följa strokeriktlinjerna, där ju såväl intensivträning som kommunikationspartnerträning skrivs fram som högt prioriterade åtgärder. B

–Vi vet att personer med afasi behöver insatser under lång tid. Det är fortfarande ett mycket stort problem att man på många håll i landet inte kan ge de insatser som behövs. Deltagarna i Uppsalas ICAP gjorde stora framsteg, var nöjda och ville gärna fortsätta. Vi vet, baserat på tidigare forskning, att ICAP ger förbättrad funktion men personen med afasi behöver bra samtalspartners för att bibehålla de funktioner som träningen resulterat i, förklarar Monica.  

Utmaningar med att kommunikationspartnerträning

–Kommunikationspartnerträning handlar om beteendeförändring, vilket är svårt oavsett vilket beteende det handlar om och kanske ännu svårare när det gäller ett så invant beteende som kommunikation med en nära anhörig. Därför är det viktigt att man får möjlighet att träna, testa och få direkt individuell återkoppling, säger Monica.  

En fråga som intresserar Monica just nu är varför en del närstående tackar nej till erbjudande om kommunikationspartnerträning.  Hur kommer det sig att det kan vara svårt att motivera till den typen av insatser?

– Det vittnar kanske delvis om att man som närstående inte helt och fullt har förstått vilken betydelse man har som kommunikationspartner, säger Monica.  

Tips till dig som vill implementera kommunikationspartnerträning

  • Använd de nationella strokeriktlinjerna för att få gehör uppåt i organisationen. Kommunikationspartnerträning är en insats som är högt prioriterad!
  • Börja i litet format, testa till exempel med en patient och närstående.
  • Ta del av bra resurser, exempelvis via Better conversations for aphasia, SPPARC och boken Afasi och samtal av Corneliussen med kollegor.

   

En längre version av intervjun med Monica Blom Johansson finns publicerad i tidningen Logopeden nr 1 2024.

Läs också:

 

DELA ARTIKELN

Diskussion

Loader

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.