Ny artikel av Laura Justice i International journal of speech-language pathology: Conceptualising “dose” in paediatric language interventions: Current findings and future directions. Författaren diskuterar begreppet dos/dosering i förhållande till logopedbehandling vad gäller språksvårigheter hos barn och unga och argumenterar för att lågfrekvent behandling kan vara framgångsrik för barn med språkstörningar om behandlingen innebär hög dos.
Vad menas med dos i logopedbehandling?
Mer specifikt handlar behandlingsdos om den aktiva behandlingskomponent som förväntas åstadkomma en skillnad i ett barns språksystem. Specifika exempel skulle kunna vara antal tillfällen som patienten producerar ett målfonem eller hur många gånger barnet hör en specifik grammatisk målstruktur under en behandlingssession. Justice påpekar att en lång behandlingssession inte alltid innebär hög dos. Hon menar också att man bör särskilja dos från behandlingsintensitet och behandlingsperiodens längd och att alla dessa tre faktorer (dos, intensitet och duration) kan användas för att specificera behandlingsplanen. Med tanke på våra ändliga resurser är det naturligtvis viktigt att ge optimal behandling med rätt dos.
Mer är inte alltid bättre – the spacing effect
Det är lätt att tro att ju mer behandling ett barn får, desto bättre, men Justice refererar till ett flertal studier som visar att barn som får behandling med låg intensitet kan uppnå liknande (eller till och med bättre) resultat som barn som får högfrekvent behandling – om behandlingsinnehållet i hög grad innehåller de aktuella språkliga målstrukturerna (se även the distributed learning hypothesis/spacing effect). En granskning av det faktiska innehållet i logopedbehandling riktad till yngre skolbarn visade att i genomsnitt 60 % av behandlingstiden fokuserade explicit på målstrukturer och att denna dos varierade mycket mellan behandlingstillfällen. En högre dos predicerade barnets språkliga framsteg, men endast när behandlingarna var relativt utspridda (ca 1 session /vecka).
Take home-message
En högre behandlingsdos korrelerar alltså inte alltid med förbättrade behandlingsresultat och noggrant utformade studier behövs för att ta reda på hur vi ska “dosera” våra insatser på ett optimalt sätt. Vi bör se till att så stor del av behandlingstiden som möjligt är produktiv, det vill säga innehåller de aktuella språkliga målstrukturerna.
(2018) Conceptualising “dose” in paediatric language interventions: Current findings and future directions,International Journal of Speech-Language Pathology, DOI: 10.1080/17549507.2018.1454985
Diskussion