Symposiet Lyssna, förstå och lära tid gick av stapeln i Lund den 25 augusti. Tack vare medel från Kronprinsessan Victorias stiftelse kunde ett stort auditorium ta del av föreläsningar från svenska och internationella forskare.
Ytterligare några av kortföreläsningarna presenteras här:
Professor Agneta Gulz, Lund/Linköping presenterade smartare lek- och lärspel. I förskoleklassen förväntas barnen ha tillägnat sig vissa grundläggande matematiska begrepp, men barns exponering för matematik varierar mycket och barnen har därmed inte samma utgångsläge vid skolstart. Gulz forskning visar att förskolebarn kan lära sig grundläggande begrepp som relaterar till matematik genom att spela ett digitalt, adaptivt spel där ett av momenten är att barnen lär ut till en figur i spelet. Nästa steg blir att översätta spelet Den Magiska Trädgården till andra språk, inte minst för att också kunna engagera föräldrar.
Nelli Kalnaks forskning har fokuserat på språkstörning ur ett familjeperspektiv. Hennes studie är omfattande och den enda svenska i sitt slag. Kliniska konsekvenser av Kalnaks fynd att 85 % av barn med grav språkstörning har en eller två föräldrar som också har liknande svårigheter är exempelvis att vi som logopeder verkligen behöver tänka igenom hur vi genomför vår intervention. Förväntar vi oss att föräldrarna ska fylla i anamnesformulär inför besöket? Ger vi ut skriftliga råd? Hur ser rådgivningen om språkstimulans ut? När BVC vet att föräldrarna har språksvårigheter bör barnen följas upp extra noga.
Victoria Johansson och Åsa Wengelin fokuserade på skrivande. Det verkar utifrån forskningsresultat som att man kan bli bättre på att skriva genom att observera andra som skriver och reflektera/diskutera kring detta med kamrater. Johanssons studie visade även vissa könsskillnader som kanske hänger samman med olika kognitiv mognad hos pojkar respektive flickor, men kanske också olika sociala förväntningar? Hos elever med dyslexi visar inte den färdiga texten den möda som ligger bakom – ett slående exempel var den tangentbordsloggning som visade de många ändringar, omskrivningar och betänketid som gått åt för att skriva en del av en mening. Pilotdata tyder på att diktering resulterar i ungefär likvärdiga texter som egenskriven text, men texten får mer talspråkskaraktär.
Hav tålamod med dessa, ibland lite röriga sammanfattningar, nedtecknade på tåget hem till Stockholm efter en fullmatad dag.
Diskussion