Logopedförbundets synpunkter på remiss om god och nära vård – psykisk hälsa

Datum: 3 October, 2021
Fackligt, Logopedi

Svenska Logopedförbundet 2021-09-30:

Svenska Logopedförbundet följer noga utvecklingen vad gäller den omfattande utredningen och omdaningen av svensk hälso- och sjukvård inom ramen för God och nära vård. I slutet av september besvarade förbundet remissen God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa (2021:6).

Logopeder behövs i primärvården!

Huvuddragen i delbetänkandets slutsatser är att primärvården bör omstruktureras för att ge ett mer holistiskt, lättillgängligt och patientnära omhändertagande vid psykisk ohälsa. Utredningen betonar att fokus främst är ett förändringsarbete inom rådande strukturer och Svenska Logopedförbundet betonar därför att det finns ett behov att se över vilka professioner som finns och vilka som borde finnas inom primärvården, inte minst med tanke på att logopeder arbetar med patientgrupper vars svårigheter ofta leder till psykisk ohälsa. Förbundet menar att om man enbart ser till befintliga professioner inom primärvården så förskjuts fokus från patienten till organisationen.

” Om man enbart ser till de professioner som finns inom primärvården idag förskjuts fokus från patienten till organisationen.”

Svenska Logopedförbundet, remissvar SOU 2021:6

I en omställning till god och nära vård behöver stora delar av logopedin flyttas från specialistvården till primärvården för att patienterna ska få adekvat omhändertagande. Svenska Logopedförbundet betonar också att kunskapen om de svårigheter som logopeder behandlar generellt sett är låg och att logopeder därför behöver vara en del i teamarbetet runt patienten, både för att utföra direkt patientarbete men också för att handleda och utbilda vårdpersonal. Förbundet lyfter också vikten av att öka kunskap om kommunikation och ätande i relation till psykisk hälsa.

Svenska Logopedförbundets ordförande Kerstin Wiström (Foto: Maria Olsson)

För att ytterligare motivera varför logopeder är en relevant yrkesgrupp när det gäller psykisk ohälsa exemplifieras med förekomst av depression i olika patientgrupper med påverkad kommunikationsförmåga, bland annat afasi, språkstörning och stamning. Man påtalar även sambandet mellan stress och olika former av röstproblem.

Dysfagi och psykisk ohälsa

När det gäller psykisk hälsa hos äldre personer med ät- och sväljsvårigheter betonar förbundet i sitt remissvar att multidisciplinära insatser i primärvården har stor potential att förebygga psykisk ohälsa genom att i ett tidigt skede kunna ta sig an grundproblematiken. Man lyfter bland annat att oro och depression är vanligt hos personer med dysfagi men att personer i särskilt boende sällan får den vård de behöver, vilket i sin tur även påverkar vårdpersonalens arbetsmiljö.

Logopeder och hälsolitteracitet

Dessutom poängteras logopedens potentiella roll när det gäller att anpassa kommunikation och information till olika människors behov och förutsättningar och att logopedisk handledning till övriga yrkeskategorier kan möjliggöra bredare insatser till patientgrupper med kommunikationssvårigheter.

”Logopeders kompetens och handledning till övriga professioner kan möjliggöra andra insatser än farmakologisk behandling för grupper med påverkad kommunikation.”

SVENSKA LOGOPEDFÖRBUNDET, REMISSVAR SOU 2021:6

Förbundets remissvar finns att läsa i sin helhet på Svenska Logopedförbundets hemsida.

Läs också:

DELA ARTIKELN

Diskussion

Loader

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.