Logoped på folkhögskola

Datum: 2 December, 2020
Logopedi

Logopeden nr 4 2020:

Ulrika Tajthy är logoped och kursföreståndare på afasilinjen på Sundsgårdens folkhögskola i Helsingborg, där hon arbetar i gränslandet mellan medicin och humaniora.  En längre version av intervjun med Ulrika kan du läsa i tidningen Logopeden nr 4 2020.

Hur blir man folkhögskolelogoped? 

Ulrika Tajthy blev färdig logoped 2000 och har sedan byggt på med en masterexamen samt bland annat kurser i högskolepedagogik och svenska som andraspråk. Hon har tidigare arbetat som allmänlogoped, neurologoped, varit verksam i både barn- och vuxenhabilitering och varit knuten till Logopedprogrammet vid Lunds universitet. Såvitt hon vet är Ulrika den enda logopeden i Sverige med heltidsanställning på en folkhögskola. Hur kom det sig då att hon började jobba på Sundsgården? 

Ulrika Tajthy, logoped på Sundsgårdens folkhögskola (foto: Benjamin Jonsson)

–År 2013 var jag halvtidsanställd som amanuens på logopedutbildningen i Lund. Jag undersökte möjligheten att placera logopedstudenter på VFU på Sundsgårdens afasilinje och då visade det sig att linjen stod utan kursföreståndare. Mina drömmar handlade vid den tiden om att forska i logopedi men istället fördjupades min logopediska gärning och mitt kliniska och pedagogiska ledarskap på helt oväntade sätt, berättar Ulrika.  

Medicin möter humaniora 

Att vara logoped på Afasilinjen är att befinna sig i gränslandet mellan medicin och humaniora, bland annat eftersom man befinner sig i en miljö som betonar det holistiska, vilket innebär att konst, musik och litteratur har kommit in som naturliga delar av den kommunikativa och språkliga träningen. Ulrika undervisar främst om språk och afasi men även i litteratur och idéhistoria. 

Unik möjlighet 

Avslutningsvis reflekterar Ulrika Tajthy kring människors grundläggande behov av att ingå i ett sammanhang. Det är svårt att känna sig utelämnad till andras välvilja och godtycke och att vara ensam i sina upplevelser.  

–Språkliga och kommunikativa svårigheter medför ofta ett socialt utanförskap. Vi som är logopeder och förstår detta har en unik möjlighet att vara ambassadörer för rätten att tala, men också för rätten att inte kunna tala. Vi behöver lyssna även på det som inte sägs, avrundar Ulrika.  

Folkhögskolor med afasilinjer (källa: Afasiförbundet

  • Edelviks folkhögskola, Burträsk 
  • Forska folkhögskola, Hudiksvall 
  • Alma folkhögskola, Stockholm 
  • Sundsgårdens folkhögskola, Helsingborg 
DELA ARTIKELN

Diskussion

User avatar
4 år sedan
Se också afasilinjens podcast Utan talan! https://utantalan.se/?fbclid=IwAR2lyhmCu6unHX3JqaQs0mjP8pU2Yy1nj5zmPK201ls1f3nEYaftWrffGvQ
Loader

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.